Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf och adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man icke visste, hvilka som voro rätte frälsemän,
var en af anledningarna till inrättandet af
riddarhuset, äfvensom fördelen att derigenom
vinna bestämdare former för adelns uppträdande och
deltagande i riksdagarna. Likväl får man icke tro, att
denna inrättning ursprungligen framgick ur någon högre
politisk synpunkt, åtminstone icke hvad beträffar
adeln sjelf. Denna tänkte mera på nödvändigheten och
fördelarna af att hafva ett gemensamt samlingsställe,
hvarest festliga tillställningar kunde firas med den
prakt, som tidsandan och adelns anspråk fordrade.
Frågan om ett riddarhus i denna mening väcktes
inom adeln sjelf och redan 1621 ser man Carl
Carlsson Gyllenhjelm verka inom Södermanlandsadeln
för insamling af medel till detta ändamål. Man hade
tvänne hus i Stockholm på förslag, Sturarnes och
gamla drottning Katarina Stenbocks, hvilket senare
hon och medarfvingarne sades vara benägna att skänka
till den ifrågavarande stiftelsen. Frågan omfattades
emellertid icke till en början med den värma, som
man väntat, och en vådeld i Stockholm förstörde de
båda omnämnda husen, hvilkas användande derigenom
omöjliggjordes. Under det åren gingo, hann dock
förslaget vinna anhängare, och konungen skänkte
slutligen en tomt vid Svartmunkegatan med derå för en
tillämnad kyrkobyggnad befintlig huggen sten. Någon
byggnad blef dock icke af på länge, icke heller på
denna tomt, utan på en som inköptes af Axel Oxenstierna,
och på hvilken nu riddarhuset är beläget.
Det var på riksdagen 1625, då Gustaf Adolf föreslog
inrättandet af en ständig krigshär, och då han
offentligt i alla ständernas närvaro uttalade sitt
välbehag med adelns beredvillighet att utan minsta
invändning antaga hans förslag – det var då som
riksråden och adeln till honom inlemnade sin begäran
att i Stockholm få upprätta ett riddarhus. Bland
orsakerna anfördes: »att vårt stånd för mycken
oordning, som sig deruti finner, icke allenast icke
förkofras, utan mera kommer i förakt»; vidare att man
behöfde ett förvaringsställe för »våra privilegier
och handlingar», och som kunde begagnas för
festliga samqväm och våra barns exercitia
(öfningar)». Med barnens exercitia menades en adelig
skola – en sak som icke är ovigtig för den rätta
uppfattningen af denna tids sträfvanden, emedan deruti
ligger från adelns sida ett erkännande af bildningens
nödvändighet såsom vilkor för samhällsföreträden.
Riddarhusordningen innehöll hufvudsakligen följande:
hela ridderskapet i Sverige och Finland, så väl
gammalt som nytt, skulle antecknas efter ätterna,
hvilka fördelades i tre ordningar eller klasser; till
första klassen räknades de som blifvit upphöjde till
herrestånd genom grefve- eller friherrevärdighet, till
den andra klassen räknades de, som kunde bevisa sig
härstamma från riksråd, till den tredje alla öfriga,
»som frälse tjena». Grefvar och friherrar togo plats
efter grefve- eller friherrebrefvens ålder; den andra
klassens ätter fingo sina platser bestämda genom
lottdragning; i den tredje klassen togo de äldre säte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
