Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolfs samtida bland adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Linköping. Han efterlemnade sju söner, af hvilka två dogo
i Polen. De öfrige framlefde sin tid i fosterlandets
tjenst, uppstego alla till höga värdigheter och
åtnjöto förtroende. Synnerligast stod den äldste af
dessa, Johan, högt i Gustaf Adolfs ynnest. Han dog
samma år som konungen. Hans dotter upphöjdes 1647
jemte alla då lefvande ättlingar af Erik Sparre i
friherrligt stånd. Det nämnda året 1632 dog Johans
broder Carl, hvilken bar sitt namn efter hertig Carl,
mellan hvilken och Erik Sparre det skulle vara väl,
då denne sonen föddes. Carls son Axel blef, genom
sina söner Gustaf Adolf och Erik stamfader för tvänne
grefliga ätter, till Sundby och till Söfdeborg. I
dessa yngre slägtled intog ingen medlem af ätten
något synnerligt framstående rum. En tredje son af den
nämnde Axel Carlsson, som också hette Axel, upphöjdes
till grefve 1720, men slöt sjelf sin ättgren, då han
dog barnlös 1728 på Brokind i Östergötland,
Gyllenstierne-ättens närmaste led efter den på Carls och
Sigismunds tid så mycket omtalade Nils Gyllenstierna
lemna icke några framstående män. Sonen Göran,
amiralen, känna vi af det föregående. Den yngre sonen
Nils var också amiral. Dea förres söner Göran och
Johan blefvo i den följande tiden mer framstående,
i synnerhet Johan. De upphöjdes till grefvar. Erik
Gyllenstierna, af en äldre ättgren, utmärkte sig som
krigare och deltog i slaget vid Leipzig 1631. Han
var gift med Beata v. Yxkull, som för sin stränghet
mot sina underhafvande kallades »Pintorpafrun»,
och efter hvilken gården Eriksberg i Södermanland af
folket kallades »Pintorp».
Banér-ätten uppsteg under denna tid till högt och
förtjent anseende. Den i Linköping halshuggne Gustaf
Axelsson efterlemnade sex söner, alla utmärkta
antingen i krigets eller fredens värf. De erhöllo
en sorgfällig uppfostran under moderns ögon. Den
yngste föddes i faderns fängelse på Segersjö och
uppkallades efter hertig Carl för att denne, om
möjligt, derigenom skulle blidkas. Denne Carl och den
fjerde i ordningen af bröderna, Axel, voro de ende,
hvilka icke ingingo i
Sparrcslägtcn under storhetstiden:
Lars Siggessön, riksråd 1521, marsk 1523. f
1554. Erik, f. 1550, riksråd 1582, rikskansler
1593,11600.
’Johan, f. 1587. t 1632.
Lars, Peder, Thure, Carl]
f. 1590. f. I592» f- *593,
f- 1595» f 16-44, T l647» t
j664« t 1632. (Märta frih. tillKro-
(Margareta Baner) nebere 1647, Natt
o. Dag)
± (Elsa Posse)
Svante,
Erik,
Gustaf,
Carl,
Peder,’
Per
Axel,
Erik,
Carl,"
f. 1623,
f. 1624,
f. 1625,
f. 1627,
f. 1628,
f- 1633,
f. 1620,
f. 1628,
f. 1632,
t 1652.
t 1673.
t 1689.
t 1699-
t 1692.
, *mm***-^
f 1669.
t 1679-
t 1678.
t 1672.
Carl. Lars, Svante, Thure, Gustaf, Jakob Erik,
Franska Gustaf Adolf, Axel,
Erik,
f. 1652, f. 1653, f.iÖ54, "jfiöSö. Casimir,
\\708. grefvar f. ^649, t ify’2*
f. 1652, f. 1665,
11664. f 1664. f 1683. f. 1660,
Sparre. (Elisabeth Anna ^
172$. 1[ 1726.
.f- 1701.
StiernskÖld) grefve
Clas, Sundby
f. 1673, t 1733. J7*9-
:fve till Söfdeborg
grel
1719,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
