Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges grannar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungen särdeles tillgifven. Härtill kommer att
kronan fordom ej behöft upprätta någon krigsstat,
efter vägen åt Tyskland alltid stått öppen att få
värfvadt folk. I krigssaker är adeln oerfaren,
och ganska få försökte i främmande land. Under
krig är ständig split om högsta befälet.»
Danmarks rike utgjordes då utom af öarna med Jutland
och Söder-Jutland eller Sleswig, af Holstein såsom
län af Tyskland, af Skåne, Bleking och Halland, samt af
Norge med dess tillhörigheter Jemtland, Herjedalen,
Bohuslän, Island och Färöarna. »Det är förordnadt»
– säger Dureel – »att Danmark skall vara och blifva
ett valrike, såsom det af ålder varit hafver, och att
Norge skall i eviga tider vara en oåtskild provins
till Danmarks krona.»
Dureels beskrifning om dessa särskilda delar af det
danska riket är allt för märkelig, för att vi här
skola förbigå densamma.
»Norge» – säger han – »har temmeligen godt sädesland
och gräsbeväxt mellan bergen, har ek-, furu-,
björk-, granskogar och något bokskog, af hvilka
skogar holländarne med några hundra skepp årligen
hemta master; tjära, ved, bräder; har ock åtskilliga
bergverk och kunde hafva mer, om ej de enskildes
egennytta det förhindrade, dels adeln i Danmark,
som ej gerna ser, att konungen har mycket af Norge,
dels bergverksegarne, som tro, att nya verk skada
de gamla.»
»Innevånarnes natur och seder komma öfverens med
de svenskes. De äro med konungen och regeringen i
Danmark icke synnerligen väl tillfreds. Ty efter alla
län och embeten mestadels äro besatta med danskar
och konungen sällan kommer dit, sker inbyggarna stor
orätt. Adeln i Norge är så godt som utrotad och,
der den finnes, intet aktad i Danmark, utom några
familjer, som blifvit naturaliserade. Eljest är här ett
öfvermåttan starkt och helsosamt folk, till örlig
och segelfart helt beqvämligt, så att holländarne
denna nation framför andra bruka och värdera. Det
finnes knappt ett skepp i Generalstaternas tjenst,
der icke några norrbaggar äro.»
»Norge regeras af en ståthållare, en dansk af rådet,
som har sitt residens i Christiania. Hannibal
Sehestedt lät kalla sig vice rex (vice konung)
och fick af konung Christian IV sitt län fritt, som
gaf honom 30,000 riksdaler årligen. Han inrättade
ock, medan han var i Norge, kollegier efter svenskt
vis, synnerligen för amiralitetet och krigsmakten,
kansliet, ränteriet och bergskollegium, men som
Norges regering i så måtto för mycket söndrades
från den danska, blef efter konung Christians död
alltsammans kasseradt. Största orsaken till Hannibal
Sehestedts fall var att han höll sig präktigare än
den andra danska adeln. Han hade en af Christian IV:s
döttrar till hustru; ty var adeln afundsjuk på honom,
och han måste ruineras tillika med de andra af konung
Christians mågar, hvilka i bemälte konungs tid
mellan sig delat hela regeringen, nemligen Corfits
Ulfeldt såsom rikshofmästare i Danmark, och Pents
och Hannibal Sehestedt såsom vice konungar eller
ståthållare, den ene i Holstein, den andre i Norge.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
