Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- De närmast följande krigsrörelserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De närmast följande krigsrörelserna.
Efter besättandet af Stettin var Gustaf Adolfs
uppmärksamhet närmast riktad på nödvändigheten att
intaga de förnämsta befästade städerna vid kusten och
rensa Pomern från fiender i enlighet med hans gamla
grundsats att icke gå för långt fram utan att hafva
ryggen fri. Detta fortgick under hela tiden, som han
låg stilla i Stettin. Redan dagen efter inbekommandet
af denna stad sändes Joachim Brahe med en del af
sina norrländingar till den lilla staden Damm, som
låg strax öster om Stettin på motsatta stranden af den
långa och smala vik, som Odern här bildar. Den
unge Brahe uförde lyckligt sitt värf. Så gjorde ock
den nu i svensk tjenst tagne öfverste Damitz, som
dagen derpå utsändes till Stargard, en stad vid
den lilla Ihnafloden öster ut från Damm. Barth vid
nordkusten vester om Stralsund och Anklam ett
stycke uppför Peenefloden utrymdes af de kejserliga
och besattes med svenskt folk, medan åt nordost
i Hinter-Pomern Griffenberg och Treptow äfvenledes
vid samma tid besattes.
Kniphausen, som förde befälet på Üsedom och
Wollin, tog Wolgast den 14 Augusti. Besättningen
gaf väl i förstone det stolta svaret, »att
den gifvit kejsaren sin ed och ville lefva och dö
vid bibehållandet af sin post», men när de
svenska belägringsarbetena framskredo, uppgafs dock
slottet. Den kejserliga befälhafvaren Savelli, som stod
i Meklenburg, skyndade till undsättning, men kom för
sent, hvarför han ryckte till Greifswald, som starkt
befästades. Ett försök, som Kniphausen gjorde
att öfvrrumpla denna stad, misslyckades, liksom
vid Klempenow, beläget halfvägs mellan Demmin och
Friedland (i Meklenbburg), svenskar och kejserlige
kämpade med vexlande framgång.
Af de krigshändelser, som vid denna tid timade,
tilldraga sig intagandet af Rügenwalde och förstöringen
af Passewalk uppmärksamheten.
Intagandet af Rügenwalde är en egendomlig händelse.
Rügenwalde och Stolpe äro tvänne små städer i
nordöstligaste delen af Pomern, den förra belägen
vid den lilla floden Wippers utflöde i Östersjön,
den senare öster därom vid en flod af samma namn.
Besittningstagandet af dessa äfvensom kringliggande orter
var af vigt, emedan de kejserlige derigenom hindrades
att der taga vinterqvarter, och så väl hertig Bogislaus
som invånarne begärde det. De senare lofvade att underålla
de svenska besättningarna. Gustaf Adolf åsyftade äfven att
der vinna nya mönsterplatser för värfningar till den
svenska hären.
Redan i början af Augusti afsände derför Gustaf Adolf öfverste
Nils Boëthius till Axel Oxenstierna i Preussen för att
ställas i spetsen för de trupper, hvilka rikskansleren anmodades afsända
till nämnda företag. Men innan öfversten hann utföra
sitt uppdrag, föll Rügenwalde rent af genom en
slump i svenskarnes händer, och dermed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0296.html
