- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Fjerde bandet. Gustaf II Adolf /
302

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eröfringen af Griffenhagen och Gartz - Underhandlingar och förbund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Utan uppehåll och på skilda vägar förföljde det svenska rytteriet
den flyende och upplösta kejserliga hären samt uppfångade en stor
del af dess tross och nedgjorde eller tillfångatogo flera hundra man.
En tysk författare beskrifver de kejserligas framfart under flykten med
följande ord: »I Pomern liksom i de kurfurstliga markerna huserade
de under återtåget fruktansvärt, byarne plundrades, qvinnor af hvarje
ålder, till och med åttaåriga flickor, skändades i kyrkorna, och på
kurfursten Georg Wilhelms klagomål tillstod deras dåvarande befälhafvare,
Hannibal von Schaumburg, sjelf, att han ej kunde tygla de
förvildade soldaterna.»

De räddade sig genom Küstrin – hvars kurbrandenburgska
befälhafvare öppnade portarna för de flyende, men tillslöt dem för de
förföljande svenskarne – till Landsberg och Frankfurt an der Oder.

Dermed slutade året 1630. Konungen var herre öfver hela
Pomern med undantag blott af Colberg, Greifswald och Demmin samt
kunde utvidga sina qvarter äfven utom Pomern i det af fienden
temligen skonade nordöstra Brandenburg eller Neu-Mark. Utsigterna
ljusnade dermed betydligt, och så väl konungen som hären gingo året
1631 med godt hopp till mötes.

Underhandlingar och förbund.



Det var Gustaf Adolfs afsigt, när han tågade in öfver brandenburgska
gränsen, att gå vidare och taga Landsberg. Men härifrån
hindrades han af den stränga vintern samt brist på lifsmedel,
och hären förlades i Neu-Mark samt låg för det mesta stilla under
Januari månad. »Intet af vigt har här passerat» – skrifver öfverste Hepburn
till Axel Oxenstierna den 30 Januari 1631 – »ty vi hafva mest legat
stilla, och har herr Teuffel med sin brigad och öfverste Winkel varit
förlagda i Königsberg, Axel Lillie, Lumsdale och jag i högqvarteret i
Bärwalde hos hans maj:t konungen, grefve von Thurn och Damitz i
Damm och rytteriet på alla byar, så att på fyra veckor intet försiggått
utom det att fältmarskalken för fjorton dagar sedan var framför Landsberg
med några trupper och fann öfversten derstädes med alla sina
officerare på jagt. De räddade sig i största hast med flykten genom
en skog, eljest skulle fältmarskalken hafva gripit dem vid hufvudet.»

Men föll sig tiden för krigsöfverstarne något lång under denna
hvila från vapnen, så hade konungen fullt upp att göra med att ordna
de politiska förhållandena och bereda medel till krigets fortsättning.
Detta sistnämnda var nu såsom alltid en sak, hvilken medförde stora
bekymmer.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free