Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Underhandlingar och förbund - Krigsrörelserna i Februari 1631
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inverkade ej blott på de båda protestantiska kurfurstarne, utan äfven på katolikerna Maximilian i Baiern och Tilly.
Denne hade under loppet af 1630 icke mycket låtit höra af sig. Han ansåg Magdeburg såsom den punkt,
hvilken till en början var vigtigast, men måste, när underrättelserna kommo om förlusterna mot Gustaf Adolf, rikta blickarna norr ut. Han lemnade en del af hären framför Magdeburg och drog sjelf inåt Brandenburg samt lade förstärkningar i Landsberg och Frankfurt an der Oder, hvilka punkter närmast hotades. Han ville äfven, enligt kejsarens befallning, inlägga besättning i Küstrin och förfrågade sig derom hos Georg Wilhelm, men erhöll det från detta håll oväntade svaret, »att, med all skyldig vördnad för kejsaren, kunde kurfursten mot svenskarne ingenting uträtta, emedan kejsaren afväpnat honom och hans land blifvit utplundrad och utsuget af de kejserliga trupperna. Det var ej hans skull, att Gustaf Adolf haft sådana framgångar, och för öfrigt var ännu icke
rikskriget mot honom förklaradt.»
Det var ett annat språk, än man dittills varit van vid af den undfallande fursten, men omständigheterna voro sådana, att Tilly icke vågade genom ett maktspråk tvinga honom till ytterligheter.
Året 1631 började med nya framgångar för Gustaf Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
