- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Fjerde bandet. Gustaf II Adolf /
344

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Georg nödgas anhålla om förbund med Gustaf Adolf - Det stora krigsrådet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flit förmått kurfursten till förbundet med Gustaf Adolf, emedan han fullt och fast trodde, att hans
här ej kunde förlora någon slagtning och att han nu kunde i ett slag tillintetgöra begge.»

Men i och med detsamma som Gustaf Adolf genom detta förbund kände sig stark nog, så nalkades stunden, då han skulle mäta sig i öppen strid med den gamle fältherren, hvilken berömde sig af att
aldrig hafva förlorat en drabbning.

Det stora krigsrådet.


Redan när konungen bröt upp från Alt-Brandenburg med rytteriet, anade han att han gick till ett
fältslag. »Efter som det fuller vill gå ut på ett fältslag» – skref han den 21 Augusti till Åke Tott, som skulle noga vaka öfver fästningarna vid sjökanten, och skickade befallning till Banér samt till Teufel, som blifvit qvarlemnade i Werben, att skyndsamt komma efter med fotfolket. Hela den svenska hären samlade sig på grund häraf efter hand vid staden Koswig, ett par mil vester om Wittenberg, på norra stranden af Elbe, och här var det som Arnim med konungen uppgjorde vilkoren för förbundet med den sachsiske kurfursten.

Så fort detta förbund var slutadt, gick konungen den 3 September fram till Wittenberg och på bryggan
derstädes öfver Elben. En fullständig förteckning, upprättad af någon bro-embetsman i Wittenberg och
upptagande hvarje man, häst, kanon och vagn, som gick öfver bron, förvaras i det sachsiska arkivet. Hären utgjorde 22,000 man. Tåget fortsattes till Kemberg, ett par mil söder om Wittenberg. »Den 4 om morgonen» – skrifver konungen till pfaltzgrefven – »marscherade vi till Düben och slogo vårt läger derutanför, att invänta Kursachsen, hvilken var i antåg från Eilenburg.» Düben ligger rakt söder ut från Kemberg vid Mulde, och Eilenburg vid samma flod ett par mil högre upp.

Den 5 bittida om morgonen anlände den sachsiska hären. Den utgjorde 11,000 man[1]. Kurfursten var sjelf med, och i hans sällskap befann sig kurfursten Georg Wilhelm. Så fort hären var uppstäld, lät kurfursten anmäla sig hos konungen, »att han, om det
behagade konungen, ville komma att salutera honom.»

Åtföljd af sina officerare red konungen de båda kurfurstarne till mötes, och sedan han mottagit deras helsning och helsat tillbaka, följde han dem till sachsiska hären, som han besåg, ridande rundt omkring densamma. Folket var ståtligt, friskt och frodigt, med dyrbara kläder och förträffliga hästar. Men det var nyvärfvadt och kunde derför icke ega den öfning, som fordrades för att möta de kejserlige veteranerna.


[1] Konungen i sitt ofvannämnda bref uppgifver den till omkring 20,000 man. Vi hafva här i allmänhet följt uppgifterna i detta bref. Enligt andra anlände den sachsiska hären klockan 8 om qvällen den 4
från Torgau.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free