Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Möte mellan svenskar och spaniorer
- I konungens vinterqvarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter intagandet af Maintz började konungen genast låta iståndsätta dess befästningsverk. En ny
fästning uppfördes äfven i den södra vinkeln, der Main inflyter i Rhen. Den kallades Gustafsborg. Nu
mera finnas blott några ruiner af detta fäste[1].
Senare hälften af December utmärktes genom intagandet af en mängd städer och slott vid Rhen och dess
grannskap, hvaribland Manheim vid Neckars inflöde i Rhen, som togs af hertig Bernhard af Weimar, Speyer, Landau och Weisenburg.
Dermed slutar året 1631. Vi må under den korta frist, som krigsrörelserna nu lemna, åtminstone på
hufvudskådeplatsen, taga en öfverblick af ställningen och de allmänna politiska förhållandena.
I konungens vinterqvarter.
Det ingående året 1632 skänkte Gustaf Adolf glädjen att återse sin drottning, Maria Eleonora. Ofta hade konungens tankar flugit tillbaka till hemlandet till henne och barnet, den lilla Christina. De lågo honom varmt om hjertat. Man ser det af hans bref till sin svåger, pfaltzgrefven.
»Eljest är det vår vänliga begäran» – skref han från Stralsund den 5 November 1630 – »att eders kärlighet oss den vänliga benägenheten täcktes visa och under tiden vår älskeliga gemål besöka, att tiden i vår frånvaro icke må falla henne för ledsam och svår, samt trösta och tillfredsställa henne dermed att vi hos konungen i Danmark vilja söka lejd för oss att komma i vinter öfver land hem; men, om det fela kunde, att vi vid första öppet vatten hennes kärlighet till oss hemta vele, då h. k. hela sommaren öfver hos oss kan förblifva. Vi förse oss till e. k., att e. k. på sådant sätt och genom vänligt samtal förtager henne all sorg och bekymmer».
I ett annat bref till pfaltzgrefven af Januari 1631 heter det: »Emedan, käre svåger, det faller sig
svårt för mig att längre sakna min gemål, beder jag eders kärlighet hafva ett öga derpå, att hon så måtte blifva affärdad, att det icke på något sätt nedsätter oss hos detta folk (tyskarne). Eljest ser jag gerna, att hennes kärlighet, min syster, ville taga mitt barn till sig, ty jag ser icke, huru hon skulle kunna tagas med härut, och jag hyser betänkligheter att lemna henne allena hos folket. Jag hoppas, att hon icke skall falla eder eller min syster besvärlig, emedan hon ännu är så liten. Jag ville icke gerna, att min gemål skulle komma hit utan konvoj, emedan fienden ligger temligen stark vid Wismar, kunde derför väl lida, att hela flottan följde och tillika medförde
rekryterne».
Härom afgick äfven befallning till rådet. Vi veta emellertid af det föregående, att konungen på Axel
Oxenstiernas råd uppgaf tanken på att resa hem öfver vintern till 1631 och att det dröjde långt fram
[1] På norra stranden af Main vid byn Kastheim visas ännu i dag »die Schwedenschantze».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0377.html
