Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf söker flytta kriget till södra Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Båda redde sig att tåga vidare utför Rhen vid Köln, då förnyad
befallning från konungen ankom till rikskansleren att gå till Nürnberg,
hvarför denne skyndade till Maintz och vidare, såsom här ofvan
berättats, till konungen.
Med återstoden af den rhenska hären fortsatte Gustaf Horn
fälttåget i dessa trakter och eröfrade ett par fasta orter vid Mosel, hvarpå
han i sin ordning gick – det var i medlet af Juli – till Maintz att
enligt konungens befallning följa Oxenstierna till Franken och Nürnberg.
Detta blef emellertid icke af. Först och främst skulle han här
liksom förut i nordöstra Brandenburg och sedan i Franken bilda en
särskild här, med hvilken han kunde hjelpa upp sakerna, i händelse
någon olycka inträffade med hufvudhären. Derför skulle ock Baudissin
med nedersachsiska hären, hvilken konungen – enligt bref af den 10
Augusti till rikskansleren – var betänkt på att låta afgå till
Nederländerna för att understödja prinsen af Oranien, framför allt gifva akt
på underrättelserna från hufvudhären, för att ofördröjligen vid hotande
fara kunna rycka söder ut till Gustaf Horn att bevara Frankfurt och
tillsammans med honom bilda en ny här.
Men derjemte var det nödvändigt att hafva en här i dessa trakter
för att hålla öga på spaniorerna vid Mosel och österrikarne vid öfre
Rhen. Här kom också i slutet af Juli Montecuculi med en icke
obetydlig styrka tågande norr ut utefter östra Rhenstranden. Från Würtemberg
kom bud till Horn med anhållan om hjelp, och denne, som
genom nyvärfningar fördubblat sin här, ryckte med 8,000 man uppför
vestra Rhenstranden till Mannheim, der han gick öfver floden.
Det var den 15 Augusti som Horn gick öfver Rhen, ämnande
slå läger vid Neckarfloden, då han genom en tillfångatagen fiendtlig
krigare fick underrättelse om fiendens förehafvande och derför gick
fram till Wiesloch[1], der han intog en säker ställning för att invänta
fienden. Här kom »blomman af det fiendtliga rytteriet» dragande den
följande dagen »med stor säkerhet», då Horn ryckte fram och anföll.
De kejserlige stannade genast, och striden begynte. »Då de» – skrifver
Horn till konungen – »gjorde choque på Rhengrefvens squadron,
hvilken han sjelf förde, men icke uträttade något dermed, och man
med makt gick på deras squadroner, råkade de i oordning och tvungos
att taga till flykten.» En stor del af det fiendtliga rytteriet blef här
tillintetgjordt. »Genom detta streck hoppas jag, att Montecuculi här
märkeligt kommer att hindras i växten» – tillägger Horn i sitt bref.
Efter denna seger qvarblef Horn i denna trakt och intog under
loppet af September och Oktober en mängd fasta orter på ömse sidor
om Rhen.
Medan detta tilldrog sig i sydvestra Tyskland, vunnos äfven stora
framgångar i öster. Här var det den sachsiska hären under Arnim
som förde kriget. Sedan han dragit sig tillbaka ur Böhmen, stod den
sachsiska hären stilla vid Dresden, tills de kejserlige under Maradas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
