Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf söker flytta kriget till södra Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Juli inbroto i Lausitz. Då afgick Arnim hit och vidare in i Schlesien,
der han lyckades bemäktiga sig Glogau.
Sedan han derefter erhållit förstärkningar, dels brandenburgare,
dels svenskar, de senare under Duwall, tvang han med öfverlägsen
styrka Maradas att draga sig tillbaka genom hela Schlesien, så att mot
slutet af September hela detta land var utrymdt af de kejserliga.
På den nordvestra krigsskådeplatsen, i Nedersachsen, stod det
mindre väl till. Vi veta att Baudissin här förde befälet efter Åke
Tott. Det var den hastigt fram- och tillbakaryckande Pappenheim,
som här icke lemnade de svenska befälhafvare någon ro, hvarken
Baudissin eller hertig Georg af Lüneburg, och hindrade den senare
att efterkomma konungens befallning att begifva sig till Nürnberg.
Icke ens då Pappenheim i början af Juli afgick vester ut till
Maestricht, vågade de skilja sig från hvarandra, af fruktan att Pappenheim
möjligtvis kunde lika hastigt återvända. De intogo Duderstadt[1]
i slutet af Juli och beslöto derefter att qvarstanna i norra Tyskland,
hvarest hertig Georg skulle belägra Wolfenbüttel och Baudissin gå
längre åt vester in i Westfalen för att gifva akt på Pappenheim.
Detta beslut sattes äfven i verket, som det synes i öfverensstämmelse
med konungens åsigter, hvilken äfven vid denna tid var betänkt
på att låta Baudissin afgå till Maestricht för att hjelpa prinsen af
Oranien.
Men tillståndet var i allmänhet dåligt här, stora svårigheter
förefunnos för härens underhåll och inom densamma hade betänkliga
oordningar inrotat sig. »Baudissin hinner icke» – skrifver Grubbe till
konungen den 16 Augusti – »att ensam sköta både ryttare och knektar.
Han gör icke något långt facit på denna tjensten, utan, som han
låtit svara Kursachsen, hvilken om hans tjenst låter anhålla, så vill
han snart afdanka och i vår visst taga sitt afsked, sättande sig sedan
till ro.»
I ett föregående bref af den 26 Juni lemnar Grubbe konungen en
sorglig skildring af tillståndet vid den nedersachsiska hären. »Det är
högeligen att beklaga» – säger han – »att under denna lilla här
sådana osägligt stora oordningar äro inritade, att man icke väl kan
veta medel sådant att bota. Och efter de högre officerarne sjelfve
deltaga deruti, så blifver ingen hand heller hållen öfver Eders Kongl.
Maj:ts goda ordningar, utan gör hvar och en nästan hvad han vill.
I synnerhet är det under hertig Jörgens folk att beklaga, hvarest allt
ifrån hufvudet intill fötterna galet tillgår. Hertigen logerar med sin
hofstat här i staden[2], hvilken måste all förtäring utstå. Öfverstarne
och folket i garnisonen föra sådant lefverne och pressa detta arma
folket emot all billighet och öfver E. K. M:ts ordningar så, att de
måste förlöpa. Och inbillar sig rådet allaredan, att hertig Jörgen
ämnar på sådant vis underkasta sig denna staden.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
