- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Fjerde bandet. Gustaf II Adolf /
431

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wallenstein inbryter i Sachsen - I Erfurt och Naumburg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

likväl måste jag dig det förständiga, att K. M. hafver vid sin afresa
öfver Thüringerskogen satt mig här till sin fullmäktige legat i öfra
Tyskland i dessa kretsarna Schwaben, Franken och de båda rhenska
och gifvit mig en amplare fullmakt än mig ljuft är, såsom du kan
se af medföljande copia. Förutan det är ett möte af dessa
kretsständerna anstäldt i Ulm, hvilkas direction K. M. mig allernådigst
hafver anförtrott... Hvad dessa ärenden mig få att göra uti denna
fiendens närhet, bland denna odisciplinerade militia, hos desse
store herrar, mäktige ständer och städer, som af frihets, ja, sjelfsvålds
anda litet hafva för deras kejsare gifvit efter, det kan den döma, som
med mindre folk hafver att göra. Gud gifve lycka och särdeles bevare
konungen och gifve till hans förehafvanden lycklig framgång.»

I Arnstadt skildes Axel Oxenstierna från konungen och begaf sig
till Würtzburg. Hans hjerta var fyldt af de tankar, som alltid följa
vigtiga tilldragelser i mannens lif. Och förestod en sådan af djup
betydelse. Ty konungen var fullt och fast besluten att våga en slagtning,
om förhållandena så kräfde. Från Würtzburg skref han det
nyss anförda brefvet till sin broder. Det är dateradt den 7 November.
Då var hans konungslige vän icke mera.

I Erfurt och Naumburg.


På aftonen den 28 Oktober nalkades konungen Erfurt. På en
skön slätt ej långt från staden mönstrade han sin här. Det hade
varit hans afsigt att utom de weimarska hertigarnes äfven hertig Georgs,
landtgrefvens af Hessen och Baudissins folk här skulle hafva samlats,
så att han stått i spetsen för 30,000 man. Men vi veta redan, att
hvarken Baudissin eller hertig Georg kommo. Landtgrefven af Hessen,
som missnöjd kommit hem till sitt land från Nürnberg, infann sig icke
heller. Endast de båda hertigarne af Weimar voro här med folk till
konungens tjenst.

Men hertig Bernhards här hade betydligt sammansmält, den
uppgifves till 5,000 man, och hertig Wilhelm låg sjuk. Denne furste var
dock genom sin verksamhet och drift icke att förlikna med flertalet af
denna tidens tyska furstar. Också värderades han af Gustaf Adolf
högt och var af honom ämnad att en gång blifva hans närmaste man
och i händelse af dödsfall den högste ledaren af kriget. Oaktadt sin
sjukdom kunde han lemna förstärkningar till konungens här.

Hela styrkan af den här, som konungen här mönstrade, utgjorde
18,500 man. Af dessa hade han sjelf medfört 11,000, de öfrige
tillhörde dels hertig Bernhards här, dels uppstäldes af hertig Wilhelm.
Emedan många regementen, företrädesvis de skotska och engelska,
voro så försvagade, att de måste upplösas och sammanslås med andra
regementen, fick hären en ny indelning. Fotfolket utgjorde inalles
12,000 man, rytteriet 6,500.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free