Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Rådet - Rådet i äldre tider - Rådets personal under förmyndarestyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rådet.
187
uppräknade i den ordning de i rådet inkommit: Magnus Brahe
riksråd 1601, riksdrots 1611, Nils Bielke och Bo Ribbing riksråd 1605,
Axel Oxenstierna riksråd 1609, rikskansler 1612, Jakob De la Gardie
riksråd 1613, riksmarsk 1617, Philip von Scheiding riksråd 1615, Johan
Skytte riksråd 1617, Carl Carlsson Gyllenhielm riksråd 1617, riksamiral
1619, Gabriel Bengtsson Oxenstierna riksråd 1617, Gabriel Gustafsson
Oxenstierna riksråd 1618, Gustaf Horn, Per Banér och Clas Fleming
riksråd 1625, Matthias Soop riksråd 1627, Per Brahe, Herman
Wrangel, Åke Tott och Johan Banér riksråd 1630, samt Nils Brahe
riksråd 1632.
Rådet räknade således då endast 19 ledamöter i stället för 25,
och af dessa 19 afled den sist utnämnde, grefve Nils Brahe, redan den
25 November 1632 af sina i slaget vid Lützen erhållna sår, samt hans
farbroder, riksdrotsen, den 3 Mars 1633. Det blef således nödvändigt
att förstärka rådet med nya medlemmar, och dertill utsågos den 12
April 1633 Axel Banér, en broder till Per och Johan, friherre Johan
De la Gardie, en äldre broder till riksmarsken, friherre Sten Bielke,
brorson till riksrådet Nils Bielke, Carl Bonde samt Åke Natt och Dag,
äfvensom under loppet af året 1633 i rådet inkallades Erik Ryning,
Jöns Kurck och Per Sparre.
Sådan var rådets sammansättning, då förmyndarestyrelsen
ordnades genom regeringsformen af den 29 Juli 1634. Samma år i
September nämndes Clas Horn till riksråd, och sedan Nils Bielke aflidit
1636 samt Sten Bielke i April 1638, blefvo Gustaf Horn, en yngre
broder till Clas Horn, i September 1638 och Johan Oxenstierna, en son
till rikskansleren, i Februari 1639 inkallade i rådet. Sedan nya
ledigheter uppstått genom den nyssnämnde Gustaf Horns död i Juni 1639
samt genom Bo Ribbings och Åke Totts under året 1640, fyldes dessa
ledigheter genom Thure Bielkes utnämning till riksråd 1640 samt Bengt
Oxenstiernas och Lennart Torstenssons, den 12 April 1641, äfvensom
Lars Sparre, Knut Posse och Lars Kagg den 14 April samma år
inkommo i rådet.
Vi hafva i det föregående visat, huru bland dessa medlemmar af
svenska riksrådet Axel Oxenstierna, Jakob De la Gardie och Carl
Gyllenhielm innehade riksembeten redan före Gustaf Adolfs död samt huru
Gabriel Gustafsson och Gabriel Bengtsson Oxenstierna utsågos den förre
till riksdrots och den senare till riksskattmästare den 13 Juni 1634,
hvarefter riksstyrelsen fördes af dessa fem till Gabriel Gustafsson
Oxenstiernas död, då Per Brahe blef riksdrots och sålunda äfven inkom i
regeringen 1641. Vi hafva äfven nämnt, att Axel Oxenstierna alltid
var den ledande hufvudpersonen i denna styrelse och under dess hela
tillvaro äfven hade flertalet inom rådet på sin sida, men att likväl der
fans ett motparti, som röjde sig i synnerhet vid tillsättningen af
vigtigare embeten och hvars åtgöranden i allmänhet mera rörde
person-än sakförhållanden, mera gingo ut på att vinna inflytande vid sidan af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
