Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Rådet - Lars Kagg - Nils Bielke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 8
Christina.
1641 inkallade honom i rådet, 1643 befordrade honom till
generallöjtnant och 1644 nämnde honom till lagman i Östergötland. Då kriget
mot Danmark utbröt detta år, fick Kagg under Gustaf Horn befäl öfver
den här, som skulle inbryta i Skåne och Halland, hvarefter han deltog
i eröfringen af Helsingborg, Landskrona och Laholm, samt skickades
sedermera till vestra gränsen, som hotades från norska sidan, inföll på
Hisingen, slog danskarne vid Lundby och Tingstahed samt undsatte
Göteborg. Bland de kanoner, han tagit från fienden, kallades en Bohus,
hvilken danska generalen Sehestedt skickat från Bohus fästning för att
användas mot Göteborg, hvarvid Sehestedt sagt: »Nu går Bohus att
intaga Göteborg». Den tagna kanonen skickades nu af Kagg till
Göteborgs försvar och stäldes af göteborgarne på torget, med följande inskrift:
»Nu hafver staden Göteborg
Tagit Bohus och satt på sitt torg.»
Kagg skulle just företaga belägringen af Bohus fäste, då underrättelse
kom att fred blifvit afslutad.
Vi få i det följande tillfälle att återkomma till Lars Kagg och
skola då omnämna hans ytterligare verksamhet och befordringar. Det
nu anförda torde emellertid tillräckligt visa, att han var en af de mest
använde och användbare krigarne ur Gustaf Adolfs skola. Han utgör
tillika ett nytt bevis, huru väl den store konungen förstod att för en
hvar af sina lärjungar välja det verksamhetsfält, som för honom var
det lämpligaste. Så danades Gustaf Horn, Johan Banér och Lennart
Torstensson företrädesvis för högre befäl, likasom Åke Tott användes,
när det gälde att kasta fienden undan på öppna fältet och bryta väg
genom hans massor, samt Lars Kagg, när städer skulle intagas eller de
tagna ihärdigt försvaras, och huru säker konungens blick var vid
bestämmandet af hvarderas verksamhet, synes bäst af hvad derom blifvit
i häfderna bevaradt.
De öfrige, ännu ej särskildt omnämnde riksråden från denna tid
hafva gjort sig mindre kända i våra häfder och om flera bland dem
har man inga andra uppgifter än de, som förekomma i ättartaflorna å
riddarhuset rörande deras slägt, födelse- och dödsår, egendomar och
befordringar; men äfven dessa torftiga och torra uppgifter sakna dock
hvarken vigt eller intresse, emedan de sätta oss i tillfälle att närmare
bedöma den tidens förvaltning och befordringsväsende samt hvilka
fordringar man då hade på dem, som kallades att bekläda statens
vigtigaste embeten. Vi anföra här dessa medlemmar af rådet i den
ordning de dit inkommit.
Nils Bielke, friherre till Salestad, herre till Gäddeholm,
Edsham-mar, Kråkerum och Frössvik, son af riksrådet Thure Bielke och af
grefvinnan Sigrid Sture, dotter till riksmarsken grefve Svante Sture och
sondotter till Sten Sture den yngre, var född på Hörningsholm i No»
vember 1569. Efter fulländade utrikes resor anstäldes han vid
Sigismunds hof, men tog afsked 1594 och blef hertig Carls hemliga råd, i
hvilken egenskap han åtföljde hertigen under finska kriget 1599 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
