Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Rådet - Nils Bielke - Bo Ribbing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rådet.
209
var medlem af den domstol, som nedsattes i Åbo att döma de fångne
herrarne. Äfven följande året deltog Bielke vid Linköpings
riksdag i blodsdomen öfver Sigismunds fångne anhängare och stod i stor
ynnest hos Carl IX, äfven sedan denne blifvit konung. År 1605 blef
Bielke riksråd och öfverste befallningsman öfver hela svenska hären, år
1608 friherre, med Korpo i Finland till friherrskap, ehuru han sjelf
skref sig friherre till sitt arfgods Salestad, och samma år utnämndes
han tillika till lagman i Östergötland. Efter Carl IX:s död var Bielke
en af förmyndarne under Gustaf Adolfs korta minderårighet, och sedan
den unge konungen blifvit förklarad myndig, rönte Bielke af honom
samma välvilja som förut af fadern. Vid freden i Knäröd var Bielke
ett af Sveriges ombud, insattes året derpå i Svea hofrätt, blef
rikskammarråd 1616 och lagman i Småland följande året samt förordnades
1622 att, jemte Magnus och Abraham Brahe, Carl Carlsson
Gyllenhielm, Gabriel Bengtsson Oxenstierna och Gabriel Gustafsson
Oxenstierna, föra riksstyrelsen i Sverige under Gustaf Adolfs fälttåg i
Lifland. När Åbo hofrätt inrättades i Juni 1623, blef Bielke dess förste
president och utnämndes tillika till landshöfding öfver hela Finland.
Genom denna dubbla befattning erhöll Bielke en ganska vidsträckt
myndighet, hvilken ytterligare ökades, då äfven hela finska försvarsverket
år 1628 stäldes under hans vård och inseende. Under utöfningen af
denna myndighet gjorde sig Bielke berömd såsom en upplyst, rättrådig
och driftig embetsmän samt erhöll af konungen flera egendomar inom
Finland i förläning, men undgick ej snubbor, när något var att
anmärka. Så erinrade honom Gustaf Ädolf i ett ganska allvarsamt bref
af den 8 Januari 1627, att han ej nog flitigt inkommit med
underrättelse om hvad i hans ståthållaredöme sig tilldragit och frågade om
orsaken varit brist på bläck och papper eller »oförmodelig lätja och
laste-lig försummelse». Emellertid vittna flera författningar, som under Nils
Bielkes styrelse utgåfvos i Finland, om hans allvarliga nit för
gudsfruktans, sedlighets och allmän ordnings befrämjande samt rättvisans
ovel-diga skipande, ehuru i alla fall tillståndet i Finland fortfor att vara
högst bedröfligt, då det vid Per Brahes ankomst dit sju år efter Nils
Bielkes afgång befans sådant, som här ofvan är visadt. På enträgen
begäran erhöll Bielke afsked från presidentembetet i Juni 1630 och
från sin landshöfdingebefattning i Februari 1631, hvarefter han satt i
rådet till dess han i Oktober 1634 blef öfver-landshöfding i
Vestergötland och följande året tillika lagman i Kalmar, hvilka befattningar han
innehade till sin död 1639. Han var gift med Ingeborg Oxenstierna,
en syster till riksskattmästaren och hade med henne 13 barn, af hvilka
6 öfverlefde fadern.
Bo Ribbing till Säby i Vermland, yngre broder till Seved Ribbing,
som under Carl IX:s regering varit riksskattmästare och efter Carls död
en af förmyndarne för Gustaf Adolf, var född 1560 och hade, innan
*) Jfr Lagtts, Åbo hofrätts historia. Helsingfors 1834. Sid. 422.
Starbäck o. Bäckström, Ber. ur Sv. Hist. V.
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
