Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Krigsväsendet - Krigsrätten, krigsrådet, krigskollegium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 8
Christina.
med 15 underordnade, en commissarius och 9 provinsskrifvare för
krigsfolket i landsorten, samt en »general-riksschulz», hvilket embete
inrättades 1638, med uppdrag att efterspana alla slags förrädiska
stämplingar, öfvervaka justitiens administration i hela riket och ställa de
brottslige inför rätta samt särskildt förhindra allt öfvervåld af
krigsfolket, dessutom hålla uppsigt öfver allmänna vägar, skjuts- och
postinrättningar samt tillika utöfva ett slags censur öfver alla, som förde ett
öfverdådigt lefverne. Till biträde i dessa mångartade bestyr var han
försedd med en stab af 23 personer, men tyckes emellertid icke hafva
uträttat särdeles mycket. Mot slutet af 1639 klagade krigskollegium,
att han ej afgifvit någon redogörelse för sina förrättningar, och år
1643, att han intet gagn gjorde, hvilket äfven tyckes visa sig deraf,
att borgareståndet vid det årets riksdag föreslog tillsättandet af en
särskild embetsmän att vaka öfver lagarnes handhafvande och anklaga de
försumlige. Embetet bibehölls emellertid under hela
förmyndarestyrelsen och innehades af en Bernhard Sten von Stenhusen.
Enligt regeringsformen hade krigsrådet inseende öfver allt till
landthären och fästningarna hörande krigsfolk i hela riket och alla dess
besittningar, öfver dess antal, utskrifning, värfning och mönstring, dess
beväring med allt hvad dertill hörde, öfver allt artilleri och
ammunition samt alla fästningars byggande och underhåll. Dock hade det
icke att förfoga öfver någon ränta, utan penningmedlens anvisande
berodde af räknekammaren.
Särskildt var i regeringsformen föreskrifvet, att rikstygmästaren,
som skulle vara bisittare i krigsrådet, borde hafva inseende öfver allt
artilleri, så väl landthärens och fästningarnas som flottans, med
tillhörande ammunition, samt öfver alla lådmakare- och
byssgjutaregår-dar, salpeter- och krutqvarnar.
En instruktion för krigsrådet, uppsatt af Adler Salvius, blef af
kanslern öfversedd under sommaren 1635; men då vid granskning af
dess förvaltning under följande året en mängd anmärkningar
förekommit, blef med ledning deraf denna instruktion omarbetad och
utfärdades den 20 Mars 1636, från hvilken tid krigsrådets verksamhet
såsom ordnadt embetsverk egentligen begynte. Enligt denna instruktion
skulle hvarje år tvänne sessioner hållas, hvardera under åtta veckor,
samt under mellantiderna minst tre bisittare alltid vara tillstädes.
Regeringen egde tillsätta bisittare i kollegiet, äfvensom dess sekreterare,
kamrerare och fiskal, bland fyra föreslagne, samt alla officerare ända
ned till löjtnantsgraden, utan afseende å förslag. Inom kollegiet fick
ingenting beslutas utan de närvarande ledamöternes bifall; men i
vigtigare frågor skulle äfven frånvarande ledamöter höras.
I afseende å krigslagskipningen stadgade samma instruktion, att
den skulle utöfvas dels af regementsrätterna, bestående af
regementschefen, jemte 12 af honom utsedde bisittare, som dock endast egde
upptaga mål, rörande krigsfolkets tjenst; dels af krigsrätten, bestående
här hemma af marsken, de sex bisittarne i krigsrådet och sex högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
