Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Krigsväsendet - Krigsrätten, krigsrådet, krigskollegium - Amiralitetskollegium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krigsväsendet.
253
officerare, men i fält af tillstädesvarande generaler.
Regementsrätter-nas domar i alla lifssaker, med undantag af förräderi och uppenbar
grof missgerning, skulle underställas denna högre krigsdomstol, och
dessutom hörde, jemte alla dit vädjade mål, omedelbart under
krigsrätten alla af krigsfolk begångna majestätsbrott, lifssaker rörande högre
officerare, brott begångna af hela regementen eller kompanier, samt
tvister mellan officerare och soldater. Krigsrättens domar understäldes
regeringens revision, i fält endast om de rörde en generalsperson, och
hemma om de rörde en »considerabel» persons lif eller ära.
För öfrigt innehåller instruktionen en mängd föreskrifter rörande
manskapets utskrifning och värfning, härens indelning och mönstring,
fästningarnas underhåll och bestyckning m. m., äfvensom reglementen
och edsformulär för kollegiets tjenstemän.
Krigskollegium, såsom krigsrådet härefter började mer och mer
allmänt benämnas, utvecklade sedermera en ganska berömvärd
verksamhet, hufvudsakligen under ledning af Lars Kagg och Henrik Fleming,
och i synnerhet var det genom Kaggs nit och omsorger för
landthären, likasom genom Clas Flemings för flottan, som svenska
försvarsverket bragtes i det utmärkta skick, hvilket det vid danska krigets
början innehade.
Under det landtförsvaret så blifvit ordnadt, hade äfven
sjöförsvaret erhållit en liknande organisation.
I spetsen för dess förvaltning stod amiralitetskollegium, som
uppgifves hafva blifvit inrättadt år 1617, ehuru någon grund för denna
uppgift icke finnes anförd. Ett slags öfverstyrelse, bestående af
amiraler och andra befälhafvare, fans visserligen tidigt, men utan att
utgöra något egentligt embetsverk. Dock tillsattes år 1630 en
sekreterare vid amiralitetet, och från samma år har man ett förslag af
riksamiralen Gyllenhielm, att, med afseende på de »besvär och irringar»,
som vid amiralitetet ofta föreföllo, visse lagfarne män måtte förordnas
till ärendenas bättre förrättande. Emellertid blef amiralitetet, likasom
krigsrådet, först genom 1634 års regeringsform kollegialt ordnadt.
Enligt densamma utgjorde amiralitetet det tredje rikskollegium,
med riksamiralen till president samt tvänne riksråd, helst de som tjent
till sjös, och fyra viceamiraler eller de äldste och förståndigaste
skeppskaptener, deribland alltid holmamiralen eller kaptenen skulle vara en,
till bisittare, hvilka skulle biträdas af sekreterare, notarier och
skrifvare. Detta amiralitetskollegium skulle hafva inseende öfver rikets alla
krigsfartyg, större och smärre, så väl som öfver alla byggnader till
sjös, föra rullor eller längder öfver allt som finnes, förkommer,
tillgö-res, köpes eller förbättras, äfvensom öfver allt sjöfolket, dess vilkor
och underhåll, samt tillse att det är godt och tillräckligt och att
skeppen äro väl försedda med tackel och tyg, stycken och lådor (lavetter).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
