Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Samhällsskicket - Riksdagen 1633
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen år 1633.
303
nämndas utbytande mot mantalspenningar. Äfven yrkades på
införande af ett godt och fast mynt samt på afskaffande af missbruken
vid gästning och skjutsning m. m. Öfver arrendatorerne af en del
statsinkomster hördes en allmän klagan, dock allramest af borgare och
bönder. Presterne hotade med Guds straff för tullarne och fingo
derför en tillrättavisning, hvarjemte man förestälde dem att
mantalspenningar skulle trycka mera ojemnt än qvarntullen; att missbruk ej
utgjorde något skäl för afskaffande af de åligganden, som missbrukades;
att de sjelfve deltagit i de öfverklagade missbruken, och att det minst
anstode presterne att underblåsa missnöjet.
Fordringarna voro så bestämda och så allmänna, att rådet fann
sig föranlåtet medgifva upphörandet af förhöjningarna i qvarntullen
och lilla tullen, hvarjemte adeln tilläts att tullfritt föra alster af egna
gods i Östersjöprovinserna till inrikes orter för eget behof, presterne
fingo nedsättning i sina gärdepenningar samt bönderne försäkrades att
boskapspenningarna 1) skulle utgå blott för denna gång och sedermera
ej utan allmogens samtycke.
Riksdagen afslutades den 14 Mars, då råd och ständer voro
samlade på rikssalen och den sexåriga drottningen äfven var närvarande
samt mottog hyllning och lyckönskningar af ständerna.
Riksdagsbeslutet, hvilket såsom vanligt vid den tidens riksdagar var uppsatt i
rådet, men denna gången med biträde af ett utskott från alla stånden,
blef nu uppläst och innehöll, jemte fröken Christinas erkännande
såsom Sveriges drottning, det förbehåll, att hon vid hunnen
myndighetsålder skulle försäkra rikets och ständernas rätt samt välfångna
privilegier. Den på konungens befallning uppsatta regeringsordning, som
nu blifvit för en del af ständerna uppläst och af dem befunnen god
och helsosam, men i saknad af några dit hörande instruktioner ej
ännu kunde offentliggöras, skulle tjena till rättesnöre för riksens råds
styrelse under drottningens minderårighet, och särskildt skulle de fem
kollegiernas hufvudmän förestå regeringen med råds råde, oförkränkt
rikets och ständernas rätt, kollegiernas myndighet samt hvars och ens
välfångna fri- och rättigheter, så att de en gån g må kunna det inför
drottningen försvara, hvaremot ständerna lofvade lyda dem i allt hvad
de till Guds namns ära samt drottningens och rikets gagn bjuda och
qvarnarna, men förvandlades är 1627 till en personlig skatt, som erlades af
presterskapet och allmogen med en svensk mark för hvart hjon öfver 12 år. Den
har sedermera öfvergått till mantalspenningar. — Lilla tullen eller landtullen var
en bevillning, hvilken ständerne åtogo sig vid 1622 års riksdag och som
bestämdes till 321a penningen af alla inhemska ätliga och förnötliga varor, som fördes
till torgs inom riket. Den upphäfdes först vid 1810 års riksdag och hade fått sin
benämning till skilnad från stora eller sjötullen.
*) Boskapspenningarna eller boskapshjelpen beviljades 1620 att utgå med 8
Öre för häst och oxe, 4 ore för sto och ko, 2 öre för föl och (jviga o. s. v. öfver
hela landet. De förhöjdes 1624 och 1627, men nedsattes till sitt ursprungliga
belopp 1634 och förvandlades 1642 till en ständig skatt af 2 daler silfvermynt å
hvarje helt krono- och skattehemman samt I daler å hvarje frälsehemman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
