Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Samhällsskicket - Riksdagen 1644
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Christina.
Under tiden hade adeln, såsom belöning för visad beredvillighet,
erhållit drottningens försäkran, att hon ville ej allenast stadfästa, utan
äfven förbättra dess privilegier, hvilken försäkran landtmarskalken
meddelade ståndet, dock med förmaning att tills vidare hålla den hemlig
för att ej hos de andra stånden väcka afund och ovilja.
Presteståndet hade ej haft samma framgång. Det hade låtit för
drottningen uppvisa ett af hennes förre lärare Johannes Matthiae
uppsatt förslag till privilegier för ståndet, men hade af henne blifvit
hän-visadt till rådet. Der fick deputationen från presteståndet uppbära
allvarsamma föreställningar från kanslern för sin begäran att försäkras om
sin rätt såsom riksstånd, då hvarken adel, borgare eller bönder begärt
eller ansett sig behöfva en sådan försäkran, emedan de voro det af
egen rätt och urgammal häfd. Han ogillade äfven att biskoparne ville
åtnjuta »absolut disposition» öfver så väl stiften som akademier och
skolor. Då dessutom presteståndet i sin helhet ej instämt i förslaget,
togs detta till anledning att låta det förfalla.
Riksdagen afslutades den 7 December, då ständerne voro
församlade på rikssalen inför drottningen, och rikskanslern höll ett längre tal
till henne och ständerna samt aflemnade en redogörelse för
riksstyrelsens förvaltning under drottningens omyndiga år, hvarefter drottningen
gaf sitt »qvitto-bref», deruti hon godkände alla de af hennes
förmyndare vidtagna åtgärder.
Sedermera upplästes drottningens försäkran, som innefattade färre
inskränkningar i konungamakten, än dem Gustaf Adolf afgifvit. Hon
förband sig att hålla alla riksens ständer, högre och lägre, fattige och
rike, vid den evangeliska läran, sådan den på Upsala mötes beslut
blifvit af alla riksens ständer antagen, samt icke tillåta någon annan
religionsöfning uppenbarligen eller hemligen »njutas eller instingas» i
riket; att låta utfärda en allmän kyrkoordning för att tillvägabringa
enhet och likformighet i kyrkobruken; att hålla riksens råd i tillbörlig
vördning och ära samt med deras råd styra riket och icke blifva någon
ogunstig, om icke allt hvad som sades vore drottningen behagligt; att
regera och styra riket i all måtto efter konungaeden, sådan den i fjerde
kapitlet af konungabalken var införd; att mot alla, fattige och rike,
högre och lägre, andlige och verldslige, förhålla sig såsom en trygg,
trogen och rättrådig konung; vidmakthålla riksens rätt, så väl som hvart
och ett stånds, enkanneligen ridderskapets, väl fångna friheter,
härligheter, immuniteter och privilegier; icke tillstädja att någon, emot sin
tillbörliga rätt, må ske intrång samt vid den blifvande kröningen med
liflig ed stadfästa och bekräfta allt detta. Till kröningen skulle ock
uppskjutas stadfästelsen af regeringsformen, på det denna emellertid väl
må öfvervägas och då med riksens ständers samtycke konfirmeras till
en lag, som everldeligen skulle i riket observerad varda, hvaremellertid
drottningen ville rätta sig efter densamma, sådan den dittills var författad.
Sedan denna försäkran var uppläst, utropades fröken Christina,
Sveriges arffurslinna och utkorade drottning, till »Sveriges rikes rege-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
