Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Samhällsskicket - De särskilda ståndens inre organisation m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samhällsskicket.
321
ofta föga parlamentariskt, så att kanslern år 1642 varnade adeln att
ej bära sig åt som bönder eller som polske adelsmän. Man sökte
emellertid stärka adelns sammanhållning genom att ordna och utvidga
riddarhuset, hvars förvaltning 1638 anförtroddes åt en direktion affyra
personer och en sekreterare, alla tillhörande adeln. År 1641 gjordes
början till det nuvarande riddarhusets byggande.
Krigsbefälet, representeradt af öfverstarna, öfverstelöjtnanterna,
majorerna och en kapten eller ryttmästare vid hvartdera af de 28
landsregementena, skulle enligt 1634 års regeringsform »kallas till riksens
möten och hafva der stånd och röst», så framt de voro i riket
infödde, besutne och bofaste män. Denna representationsrätt synes dock
ej blifvit vederbörligen utöfvad, och vid 1642 års riksdag ville flere
bland adeln utesluta krigsbefälet, men adeln uppmanades af kanslern
att ej söndra sig från detta, som för adeln vore ett stöd, utan inhemta
dess mening. I rådet beslöts ock vid detta tillfälle att krigsbefälet
skulle utgöra en del af adeln och på riddarhuset hafva ett särskildt
öfverläggningsrum, samt att alla officerare af adel, som ej voro
hufvudmän för adlig ätt, skulle öfverlägga och rösta tillsammans med
»krigsståndet». Det synes emellertid tvifvelaktigt, att denna föreskrift
sedermera iakttogs.
Presteståndet skulle enligt regeringsformen utgöras af biskopar och
superintendenter i Sverige och Finland, jemte två ledamöter af hvarje
domkapitel och en prest från hvarje tvänne härad. Till riksdagarna
efter 1639 kallades dock, utom biskopar, superintendenter och
ledamöter af domkapitel, en prest från hvarje härad, så att ståndet hade
bort utgöras af nära 300 medlemmar, men i sjelfva verket var antalet
sällan öfver 60. Valrätten utöfvades olika i olika stift och var i
allmänhet obestämd. Inom erkestiftet t. ex. var det öfligt, att
domkapitlet utan särskild förfrågan förordnade en prestman, vanligen en prost,
för hvarje valdistrikt. Inom Skara stift åter, så väl som inom
åtskilliga andra, inkallades fullmäktige från hvarje kontrakt till stiftsstaden
att hålla val inför konsistorium. För öfrigt gick man temligen
obesvä-radt tillväga, så att, om biskopar eller andra ledamöter af ståndet fingo
förfall, förordnade de sjelfve andre i sitt ställe, vanligen någon, som
hade enskilda angelägenheter att uträtta i hufvudstaden. Bland
presteståndets ledamöter finner man äfven komministrar, skollärare och vid
några tillfällen jemväl ombud från akademiska konsistorium i Upsala.
Både 1635 och 1637 yrkade akademien genom sina ombud att vid
riksdagarna få sig ett visst rum anvisadt bland presteståndet, men fick
undvikande svar af regeringen. Inom ståndet röstades vanligen efter
stift och i vissa fall utgjorde biskoparne en särskild klass derinom, så
att äfven här, lika litet som hos adeln, beslutet bestämdes af
ledamö-ternes flertal, utan af de flesta klasserna.
Borgareståndet borde enligt regeringsformen bestå af en
borgmästare och en rådman eller »annan förnäm borgare» från hvar stad i
Sverige och Finland, hvadan dess ledamöters antal bort uppgå till om-
.Starbäck o. Bäckström, Btr. ur Sv. Hist. V. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
