Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Presterskapet, kyrkan och undervisningsverken - Presterskapets styrelse - Det lägre presterskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
Christina.
tioner, hvar inom sitt prosteri, och tillika sökte man befordra
försam-lingsboernes religionsundervisning genom katekesförhör, som presterne
hade att hålla hvarje söndag enligt formulär, utarbetade af biskoparna.
Å andra sidan åter hade denna biskoparnes vidsträckta myndighet
den menliga påföljd, att ordningen inom stiften blef allt för mycket
beroende af biskoparnes personliga egenskaper och att olika
kyrkoordningar utbildade sig inom de särskilda stiften. Icke ens samma
kyrkoceremonier, böner, helgdagar och psalmböcker förekommo i de särskilda
stiften. Så t. e. hade konsistorium i Vesterås 1627 och biskop
Paulinus i Strengnäs 1633 låtit utgifva psalmböcker, hvar för sitt stift, hvilka
i väsentliga punkter skilde sig ej blott från den gamla psalmboken,
utan äfven från hvarandra, öfver hvilket förhållande regeringen vid
1640 års riksdag uttalade ett allvarligt ogillande, då presterskapet
tillstyrkte, att kommitterade från alla stift borde utarbeta en för hela riket
gällande psalmbok, samt förband sig derjemte att så nära som möjligt
följa handboken.
För att afhjelpa dessa skiljaktigheter i kyrkoordningen inom de
särskilda stiften, så väl som dess förfall i flera deribland, hade redan
Gustaf Adolf varit betänkt på inrättandet af ett generalkonsistorium, som
skulle blifva en kollegial öfverstyrelse i allt hvad som rörde kyrkan och
undervisningsväsendet. Denna plan fortsattes af Oxenstierna och äfven
presterskapet uttalade sig för önskvärdheten af ett dylikt konsistorium
redan vid 1634 års riksdag; men deremot var man af mycket
skiljaktiga åsigter i fråga om dess sammansättning. Kanslern ville göra
detsamma till ett sjette rikskollegium, hvari det presterliga elementet
skulle blifvit mycket underordnadt. Presterskapet åter ville hafva ett
biskopskonvent af uteslutande presterliga beståndsdelar. Från båda
hållen gjorde man visserligen eftergifter, så att regeringen 1643 föreslog,
att de verldsliga och andliga beståndsdelarne skulle vara lika starka,
och presterskapet å sin sida ville medgifva inträde i
generalkonsistorium äfven åt lekmän, såsom rådgifvande och i ringa antal; men längre
kom man icke, och motviljan mot denna inrättning var hos flertalet
bland presterskapet så stark, att regeringen ej ville genomdrifva förslaget.
Det lägre presterskapet var i allmänhet alltför talrikt och illa
aflö-nadt. En stor del deraf hade äfven alltför otillräckliga skolstudier. I
några stift funnos ända till 50 à 60 exspektanter utan plats, så att
biskopen måste anvisa dem klockarelägenheter eller begära ödeshemman
af regeringen att sätta dem på. Också föredrogo flere bland dem att,
såsom lärare eller huspredikanter hos den högre adeln, genom dennas
patronatsrätt vinna befordran, hvilken emellertid ofta måste köpas med
många förödmjukelser och vanligen af biskopen sågs med oblida ögon.
Det lägre biträdande presterskapets underhåll var mycket torftigt.
Ka-pellanerne, hvilka ursprungligen aflönades af kyrkoherdarna, höllos af
dessa i så små vilkor, att inom erkestiftet år 1633 bestämdes såsom
minsta aflöning åt den kapellan, som ej af sin kyrkoherde erhöll föda,
såsom bidrag härtill 12 tunnor säd och till kläder 6 rdr årligen. För-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
