Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Presterskapet, kyrkan och undervisningsverken - Undervisningsverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
Christina.
i de flesta städer och större socknar, inom Vesterås stift äfven en
flickskola.
År 1637 företogs af Oxenstierna en ganska allvarsam granskning
af förhållandena vid Upsala universitet, hvilka då genom hans och
universitetskanslern Johan Skyttes förenade bemödanden blefvo mycket
förbättrade. Universitetet hade 18 professorer, hvartill då kom en ny
lärostol i fysik, som förut inbegripits under medicinen. Dessutom
funnos 6 adjunkter. Studenternes antal utgjorde omkring 1,000, hvilka
från denna tid underkastades en strängare ordning. Ingen skulle få
anställning i statens, kyrkans eller skolans tjenst, som ej egde intyg
från universitetet. Den unga adeln skulle tillhållas till politiska studier
och för dess räkning anstäldes en så kallad voltiserare, som skulle
inöfva ungdomen i »zirliga comportementer».
Det af Johan Skytte år 1630 inrättade gymnasium i Dorpat hade
1632 blifvit utvidgadt till ett universitet med elfva professorer, af hvilka
de fleste i början voro tyskar. Den inhemska tyska adeln visade dock
hela tiden en viss obenägenhet mot denna högskola, och ehuru
regeringen uppmuntrade studium af de lettiska och estniska språken,
bevistades högskolan dock ej af landets egentliga befolkning till något
större antal, utan de fleste studenterne voro svenskar.
Vid det nya universitetet i Åbo, som invigdes den 15 Juli 1640,
var professorernes antal likaledes elfva, hvaribland flere framstående
vetenskapsmän, och redan följande året räknade denna högskola 300
studenter. Förslag var äfven å bane att för Götaland inrätta ett nytt
universitet i Linköping eller Vadstena, men kunde dock ej under
förmyndarestyrelsen bringas till utförande.
Någon allmän skolordning fans icke, ehuru Johan Skytte
utarbetade ett förslag dertill. Undervisningsämnena voro grammatik,
retorik och logik efter läroböcker författade på latin, som då var
universalspråket.
Bland vetenskaperna var teologien den, som mest och lifligast
idkades, så väl i följd af tidehvarfvets öfvervägande religiösa riktning
som deraf att de fleste studerande voro prestkandidater, som framför
allt måste vara välrustade att kunna försvara lärans renhet vid de
lärotvister, som då för tiden alltid ådrogo sig synnerlig
uppmärksamhet. Det högre presterskapet hade till största delen fått sin teologiska
bildning i Wittenberg efter strängt lutherska lärobegrepp, men då kriget
gjorde vistelsen der osäker, besökte man i stället det reformerta
Leyden eller det katolska Paris, till stort bekymmer för kyrkans fäder,
hvarföre ock professorerne vid det nya universitetet i Åbo, som synts
för mycket filosofiska i sin teologi, år 1642 fingo en varning att icke
framställa något nytt eller »synas något mer veta än andra».
Näst teologien var filosofien den lifligast omfattade vetenskapen,
ofta idkad i samband med den förra; men om man framför allt
sträfvade till enhet i de teologiska lärosatserna, så rådde så mycket större
söndring i de filosofiska. Det var i synnerhet i tvänne mot hvarandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
