Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Riksdagen 1649 - Öfverläggningar rörande inre hushållningen m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 4oo
Christina.
Dock finge ingen undandraga sig att, då krigsfolk i trupp tågade från
och till fält, skjutsa deras tross och sjuka, hvarvid en frälsebonde skulle
svara mot tre skattebönder. Adelns säterier, så ock alla hemman inom
dessas rå och rör, äfvensom de, hvilka tillhörde dess enskilde tjenare,
skulle vara fria från skjutsfärdspenningar. I öfverensstämmelse
härmed utfärdades den 26 September 1649 ett kungligt bref till alla
guvernörer och landshöfdingar om gäst- och skjutsnings afskaffande,
samt den 1 Oktober en ny gästgifvareordning och tillika en försäkran
till allmogen om skjuts- och gästningsfrihet emot erläggande af
skjutsfärdspenningar, deri bland annat utlofvades, att den, som kunde bevisa
sig hafva lidit intrång i den nu medgifna friheten, hade rätt att för
den terminen innehålla honom åliggande skjutsfärdspenningar; att den
som kunde vilja tvinga sig till skjuts eller gästning utan att derför
erlägga betalning skulle blifva straffad, samt att kongl. maj:t derfter vid
egna resor ej skulle taga skjuts eller gästning utan betalning för att ej
dermed gifva exempel åt andra, genom hvilket allt man sökte
undanrödja allmogens farhågor för skyldighetens qvarstående oaktadt den
utgående skatten.
De öfriga punkterna blefvo utan svårighet afgjorda och
riksdagsbeslutet innehåller i afseende å dem endast, att då under den roliga
tid, som Gud synts ämna kongl. maj:t och riket, kongl. maj:t låtit
afhandla med ständerna flera ärenden, såsom vården om faderlösa,
upprättande af barn- och tukthus, bestämmande af förhållandet mellan
husbönder och tjenstefolk, befrämjande af handel och handtverk,
förbättrande af myntväsendet, afskaffande af dueller och slagsmål samt
af »all högfärd och öfverflödighet med klädedrägt, mat och dryck, så
ock andra fåfänga och onyttiga bekostningar vid trolofningar,
bröllopshögtider, barndop och begrafningar samt eljest i dagliga umgänget
bland adel, prester, borgare och bönder»; så anhöllo ständerna, att
kongl. maj:t »med sine älskelige riksens råds råde ville låta deröfver
författa ordningar, som må blifva varaktiga och icke komma åter i
ovana, samt vid någon riksdag framdeles låta dem med ständerna
kommunicera». I afseende å förbudet mot öfverflöd i klädedrägt anhöll
likväl adeln att, emedan kröningen snart tillstundade och denna höga
och solenna akt borde vederbörligen hedras, kongl. maj:t måtte nådigst
tillåta adeln »sig bekläda och utstoffera, som de bäst tåla och kunna,
besinnandes sådant lända till kongl. maj:ts heder». Slutligen instämde
ock ständerna med kongl. maj:t deri, att de vid sista riksdagen
samtyckta och derefter utfärdade jagt- och skogsordningar borde
efterkommas och hållas. I allmänhet visar ständernas svar å den, oaktadt sina
många punkter, alltför knapphändiga kungliga propositionen, att de
önskade från regeringen erhålla utarbetade fullständiga förslag i hvarje
särskild fråga och icke sjelfva behöfva uppgöra sådana, hvilket ock
skolat betydligt förlänga riksdagarna, oberäknadt att regeringen var bäst i
tillfälle att upprätta sådana förslag.
Genom ett särskildt beslut af den 21 Mars 1649 bestämde stän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
