Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Kyrkan och presterskapet - Förändringar inom kyrkostyrelsen - Kyrkostyrelsen i Ingermanland, Estland och Lifland - Svensk forsamling i Nordamerika - Frågan om inrättandet af ett kyrkligt kollegium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514
Chr is tina.
gen upprättades af presterskapet i biskopsstiftet förslag till ledigt
super-intendentsembetes återbesättande; men regeringen synes dock ansett
sig hafva friare händer vid superintendenters tillsättande än vid
biskopars, så att de stundom utnämndes utom och någon gång äfven utan
förslag. Hvarföre de ej gjordes till biskopar, synes egentligen varit
föranledt af en viss obenägenhet att förändra det gamla i landslagen
bestämda antalet af sju biskopsdömen.
När Ingermanland genom freden i Stolbowa 1617 blef svensk
besittning, lades det under Viborgs stift; men sedan klagomål inkommit,
att ryske prester der börjat insmyga sig och man befarade, att en
falsk religion der skulle utbredas, förordnades år 1640 en särskild
superintendent i Narwa och, med hänseende till de olika språk, som talades
inom detta landskap, föreskrefs år 1642 att dess konsistorium skulle
utgöras af en svensk, en finsk, en rysk och en tysk pastor.
I Estland förordnades 1638, vid förre superintendentens afgång,
en svensk biskop, med säte i Reval, och svensk kyrkoordning infördes
då tillika i detta landskap.
I Lifland blef år 1648 kyrkostyrelsen ordnad till likhet med den
i de svenska stiften, så att, i stället för det förut varande konsistorium
af både andliga och verldsliga ledamöter, det derefter skulle bestå af
endast andliga. En svensk superintendent blef då också tillsatt i Riga.
De tyska besittningar, som tillföllo Sverige genom westfaliska
freden, hade sin lutherska kyrkoförfattning förut ordnad, och deri gjordes
ingen annan förändring, än att generalsuperintendenterne tillsattes af
svenska regeringen.
Äfven på andra sidan verldshafvet upprättades en svensk
församling, då en prest medföljde den första svenska utflyttningen till
trakten vid Delawarefloden i Nordamerika 1637. De svenske nybyggarne
höllo sin gudstjenst i skansen Christina, till dess guvernören Printz år
1646 lät uppföra en särskild kyrka. Nybygget kom redan 1655 under
Hollands och 1664 under Englands välde, men dervarande svenskar,
som vid ombytena af öfverherrar fått försäkran om religionsfrihet,
bibehöllo troget sina fäders språk, seder och gudstjenst. Den svenska
kyrkoordningen blef ock der bibehållen, och ända till närmare slutet
af adertonde århundradet försågs befolkningen med prester från
moderlandet. Den bekante qväkaren William Penn, som under Englands
öfverherrskap fått landet i betalning för en fordran hos engelska
kronan och besökte det omkring 1680, fann dervarande svenskar vara ett
kraftigt, arbetsamt och gudfruktigt folk, förnöjsamt med hvad det egde
och ej fikande efter vinning genom handel. Med landets infödingar,
indianerne, stodo ock svenskarne alltid i vänskapligt förhållande.
Indianerne kallade dem sitt »eget folk», hyste förtroende för dem, voro
mot dem vänlige och hjelpsamme, och ingen enda blodsutgjutelse
föreföll å någondera sidan under denna beröring mellan svenskarne och
infödingarne.
Jemte den kyrkostyrelse, som utöfvades af erkebiskopen, biskoparne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
