Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Vetenskaperna - Vetenskaplig verksamhet under Christinas regering - Teologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522
Chr is tina.
hennes slöseri så uttömt hennes tillgångar, att hon icke hade mera att
gifva dem. De aflägsnade sig ock efter hand, med undantag af dem,
hvilka stannade här såsom universitetslärare och blefvo af varaktig nytta
för vetenskapligheten inom riket, hvaremot de öfrige bidragit mera till
drottningens nöje än till vetenskapernas befordrande hos hennes folk,
ehuru de blifvit vida rikare belönade än de förre.
Det intresse drottningen visade lärdom och vitterhet samt den
uppmuntran, hon gaf deras idkare, bidrogo emellertid onekligen att för
dem väcka en lifligare håg hos svenska folket och att höja de särskilda
vetenskaperna vid rikets lärosäten.
Teologien var ännu alltid den vetenskap, som stod i största
anseende och åt hvars studium de fleste egnade sig, äfven derföre att
de fleste studerande afsågo inträde i det andeliga ståndet.
Den teologiska verksamheten inom Sverige under tiden från Gustaf
Adolfs död till slutet af Christinas regering hade naturligtvis samma
riktning, som vi funnit rådande inom svenska kyrkan under samma
tid — ett sträfvande efter sträng renlärighet och enhet. Striderna mot
den af Johan III och Sigismund gynnade katolicismen, å ena sidan,
samt mot den af Carl IX gynnade calvinismen, å den andra, hade för
svenska presterskapet gjort det nödvändigt att noga bestämma och
begränsa den lutherska bekännelse, hvilken den svenska kyrkan erkände
såsom sin. I denna riktning arbetade också de svenske teologerne.
Deras arbeten voro för det mesta smärre dogmatiska eller exegetiska
afhandlingar, stridsskrifter, läroböcker, disputationer och strödda
predikningar, synnerligast vid likbegängelsen samt tal på latin vid
hvarjehanda högtidliga tillfällen. I sina dogmatiska skrifter följde de i
allmänhet noga de tyska lutherska teologerne och visade, likasom desse,
mycken benägenhet för slcolastiska spetsfundigheter. Den skolastiska
metodiken, med sina många, ofta hårfina bestämningar och indelningar,
röjde sig för öfrigt äfven i deras exegetiska skrifter så väl som i deras
predikningar, hvilka hade samma syfte som deras dogmatiska och
exegetiska arbeten, att närmare bestämma och ur bibeln förklara den
svenska evangeliska kyrkans lärosatser, men tillika ganska ofta berörde
verldsliga ämnen. Från predikstolen gjorde presten folkets röst hörd äfven
för de högste i samhället, jemte det han upplyste de talrikare
samhällsklasserna om deras rättigheter och de faror, som hotade dessa,
samt förehöll alla, både höga och låga, deras skyldigheter. Det var
hufvudsakligen genom denna inverkan från predikstolen som
presterskapet då hade så stort inflytande på den stora mängden af folket.
Också hör man från denna tid omtalas ett stort antal predikanter, som
kraftigt och utan räddhåga eller anseende till personen sade höga och
låga ganska allvarsamma sanningar i verldsliga ämnen ej mindre än i
andliga, och dessa sanningar, som alltid hvilade på religiös grund,
verkade så mycket kraftigare, ju mera djupt och allvarligt religionens
betydelse då uppfattades af alla samhällsklasser. Genom sina
predikningar var det ock som teologerne kommo i beröring med den större all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
