Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Vetenskaperna - Teologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenskaperna.
523
mänheten, hvaremot deras öfriga skrifter, oftast författade på latin,
egentligen voro afsedda för de lärde och de studerande.
Den svenska kyrkans främste män voro ock den tiden Sveriges
mest bekante teologer.
Så finna vi erkebiskopen Laurentius Paulinus, född 1565, biskop i
Strengnäs 1609, erkebiskop 1637, död 1646, berömd både såsom talare
och mångsidig författare. Den kyrkoordning, som år 1637 antogs till
efterrättelse i hela riket, var af honom författad, och flera af hans
psalmer blefvo införda i den gamla psalmboken, från hvilken tvänne (N:is
233 och 454) öfvergått till den nya. Han skref för öfrigt äfven latinsk
vers, och vi skola återfinna honom såsom författare både af filosofiska
och historiska arbeten samt äfven af ett astronomiskt.
Johannes Lenccus, född 1573, Paulini efterträdare å
erkebiskops-stolen 1647, död 1669, vann stort rykte genom sin år 1638 på latin
utgifna, mot de synkretistiska sträfvandena riktade stridsskrift »Om kristna
lärans sanning och förträfflighet», hvilken blef utomlands flerstädes
omtryckt. Hans äfven på latin utgifna afhandling »Om en konungs rätt»,
hvilken han härledde från särskilda stycken ur den heliga skrift,
innehöll så frisinnade politiska åsigter, att den blef förbjuden, ehuru detta
förbud ej lärer blifvit tillämpadt. För öfrigt har man af Lenæus
filosofiska afhandlingar, likasom af Paulinus, ehuru i motsatt riktning.
Johannes Rudbeck, född 1581, biskop i Vesterås 1619, död 1646,
har i det föregående blifvit vid flera tillfällen omnämnd såsom en bland
presteståndets förnämste ledare under förmyndarestyrelsen. Han var
tillika en af sin tids kraftigaste predikanter och har utgifvit öfver 70
skrifter i andliga ämnen, de flesta predikningar och tal. Också höll
han redan under Carl IX:s regering i Stockholm en talareskola, från
hvilken utgått flere berömde män, som slutligen intogo ganska
framstående platser vid rådsbordet eller inom kyrkostyrelsen.
Johannes Bothwidi, född 1575, under Gustaf Adolfs krig i Preussen
och Tyskland hans öfverste hofpredikant och præses i hans
fältkonsistorium, 1631 biskop i Linköping, död 1635, täflade med Rudbeck i
rykte såsom stor predikant och har, liksom han, utgifvit flera
predikningar. De 52 skrifter, man af honom känner, utgöras ock till största
delen af predikningar och smärre exegetiska afhandlingar. Dock var
han äfven psalmförfattare och en af hans psalmer fans införd i gamla
psalmboken.
Laurentius Wallius, född 1588, biskop i Strengnäs 1637, död 1638,
var likaledes en berömd predikant, som utgifvit flera predikningar och
uppbyggelseskrifter. Äfven han var psalmförfattare och en af hans
psalmer har från den gamla öfvergått till vår nuvarande psalmbok (N:o
183). Man har för öfrigt af honom en lärobok i bibliska historien,
kallad »Ungfolks bibel», utgifven i Upsala 1636, samt kommentarier
öfver Mose böcker.
Johannes Baazius, född 1581, biskop i Vexiö 1647, död 1649,
gjorde sig först bemärkt genom en ganska skarp förmaningsskrift till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
