Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Vetenskaperna - Filosofi - Lagfarenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenskaperna.
527
verkande andeväsenden, som hufvudsakligen genom stjernorna inverkade
på den jordiska verlden.
Båda dessa den mystiska filosofiens afdelningar, den kabbalistiska
si väl som den astrologiska, hade sina förfäktare inom Sverige.
Johan Bureus, född i Norrland 1568 och en tid, jemte Johan
Skytte, Gustaf Adolfs lärare, sedermera riksantiqvarie och föreståndare
föl det kungliga biblioteket, död 1652, hade gjort sig berömd för
vidsträckt lärdom och genom flera utgifna, arbeten rörande Sveriges språk,
historia och fornminnen, då han på äldre dagar började sysselsätta sig
med hvarjehanda mystiska grubblerier, samt utgaf flera skrifter både
på latin och svenska, hvilka gemensamt utgöra en högst besynnerlig
förening af kabbalistiska, lingvistiska och astronomiska funderingar.
Likasom det kabbalistiska systemet hade hos oss sin förkämpe i
Bureus, hade det astrologiska en sådan i Sigfrid Aron Forsius,
professor i fysik och astronomi vid Upsala lärosäte 1603, kyrkoherde i
Riddarholms församling inom Stockholm 1608, död 1637, hvilken,
likasom Bureus, vunnit stort rykte för lärdom och i synnerhet egnat sig
åt de matematiska vetenskaperna, men alltför mycket förblandade
stjern-kunskap och stjerntyderi.
Den stora omhvälfning inom filosofien, som vid denna tid
åstadkoms af Cartesius, hade ännu vid slutet af Christinas regering icke röjt
någon märkbarare inverkan vid de svenska läroverken, hvilken yttrade
sig först under följande tidskifte.
Den svenska lagfarenheten erhöll under Christinas regering en
vetenskaplig behandling i främsta rummet genom Johan Loccenius,
hvilken, född i Itzehoe i Holstein 1598, blef af Gustaf Adolf kallad till
professor i historien vid Upsala akademi, der han från 1634 till 1651
var professor i juridiken och slutligen af Christina befordrades till
riks-historiegraf samt dog 1677. Mellan åren 1628 och 1666 utgaf han
några och tjugu dels juridiska och dels politiska afhandlingar samt
dessutom en ordbok öfver svenska lagfarenheten 1651, en afhandling
af sjölagen i 3 band samma år, ett systematiskt utkast af svenska
lagfarenheten 1671 m. m., äfvensom han ombesörjde nya upplagor af
Uplandslagen samt öfversatte på latin så väl lands- som stadslagen. Johati
Dalecarlus, född i Rättvik inom Dalarne 1596, assessor i Åbo hofrätt
1630, tillika professor i juridiken vid Åbo universitet 1640, Sveriges
förste revisionssekreterare 1647, adlad med namnet Stiernhöök 1649,
död 1675, utgaf redan under Gustaf Adolfs så väl som under
Christinas förmyndares och under hennes egen regering flera juridiska och
politiska afhandlingar, som väckte mycken uppmärksamhet, äfvensom
han uppsatt flera författningar, bland andra straffordningen af den 18
Maj 1653; men hans mest berömda arbete, hans svenska rättshistoria,
tillhör en senare tid. Michael Wexionhis, adlad med namnet Gyllen-
stol£e, född 1609, professor i politik och historia vid Åbo universitet
1640 samt i juridiken efter Stiernhöök 1647, död 1670, var en
ovanligt mångkunnig och tillika särdeles produktiv författare, som utgifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
