Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Vitterhet och konst - Skoldramatik - Hofdramatik: Baletter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitterhet och konst.
543
Äfven en gymnasist i Linköping, Petrus Laurbechius, företog sig
att skrifva ett dramatiskt stycke, som trycktes i Linköping 1652 under
titel »Simon Magus. Det är en kort och förskräcklig tragoedia om
denne Simonis afgång och hädanfärd; då han, föregifvande sig skola
fara upp i himmelen, igenom ett hisligit fall sig i stycker sönderslog.»
Denna dramatiska produkts längd motsvarar dock ej titelns, ty hela
stycket fyller blott 12 sidor, af hvilka nära hälften upptages af två
långa tal, som hafva litet att skaffa med sjelfva ämnet. Det har ock
ej annat intresse än att utgöra ett nytt bevis på det lifliga deltagande,
hvarmed dramatiken den tiden omfattades vid Linköpings läroverk.
Samtidigt med skoldramatiken i Linköping hade en sådan
utbildat sig äfven vid det nya universitetet i Åbo, der Jacobus Petri
Chro-vänder, född i Vestergötland och student i Åbo sedan 1643, författade
skådespel som uppfördes af studenterna. Han blef sedermera 1660
häradshöfding på Gotland och derjemte Visby stads president samt
synes hafva dött på 1690-talet. Såsom student skref han ett lustspel,
kalladt »Surge eller flits och oflitighets skådespel», tryckt i Åbo 1647,
och ett annat kalladt »Bele-Snack eller en comoedia, innehållandes
om giftermål och frieri åtskilliga lustiga discurser och domar», Äbo
1649. Det förra är ett allegoriskt drama, bildadt efter de tyska
studentkomedierna, med syftning att visa lättjans skadliga följder så väl
för jordbrukare som för studerande. Bele-Snack åter är ett
tillfällighetsstycke, skrifvet för presidenten i Åbo hofrätt Jöns Kurcks bröllop
med Christina Horn, och uppfördt å akademien två dagar efter
hvarandra samt tryckt på Kurcks bekostnad.
Ända till senare åren af Christinas regering var den svenska
dramatiken endast skoldramatik, ty äfven Messenii och hans
efterföljares historiska dramer utfördes af studenter samt voro afsedda för
deras så väl som åskådarnes undervisning och nöje. Skilnaden låg
endast i ämnet, som i dessa var historiskt, men i de öfriga skoldramerna
mera sedligt-religiöst. Under Christinas regering uppstod dock en ny
svensk dramatik, hvilken man kunde kalla hofdramatik, emedan den
var uteslutande afsedd för hofvet. Skoldramatiken, den historiska så
väl som den religiösa, föreföll vid utförandet alltför tarflig för att rätt
anslå den praktälskande drottningen och hennes omgifning Det var
både henne och denna icke obekant, att vid främmande hof och
särdeles vid det af henne så högt skattade fransyska gåfvos skådespel af
vida mer lifvande innehåll och i synnerhet vida mer praktfulla, än
hon här fått skåda. Redan i början af i6:de århundradet hade i
Italien, vid hofvet i Turin, baletten blifvit utbildad, hvarefter den äfven
införts vid franska hofvet och der blifvit så omtyckt, att sjelfve konung
Ludvig XIII uppträdt i en sådan. Den tidens baletter voro
emellertid något helt annat än de nuvarande. De voro rimmade sångspel,
med dans och musik, samt vanligen af allegoriskt innehåll.
Handlingen hade föga inre samband, men ett sådant, som till ett helt förenade
de särskilda uppträdena, fans dock vanligen i någon abstrakt tanke, åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
