Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Gunstlingarne - Magnus Gabriel De la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunstlingarne: Magnus Gabriel De la Gardie.
58 7
sannolikt, att läraren hade i dessa tal minst lika mycken andel som
lärjungen, vittnade de dock alltid om goda studier och om en rikare
begåfning. Akademien valde också 1639 den då sjuttonårige ynglingen
till sin rector illustris, visserligen mera för faderns än för hans
egna förtjenster, men skulle dock svårligen kunnat göra ett sådant val,
om icke den unge rektorn gjort sig känd för flit och goda kunskaper.
År 1640 anträdde han, i sällskap med Erik Oxenstierna, rikskanslerns
yngre son, en utrikes resa, hvarunder han någon tid stannade vid det
holländska universitetet i Leyden, der han hörde den lärde Boxhorns
föreläsningar öfver Tacitus. För öfrigt skulle han, enligt faderns
föreskrift, jemte sina akademiska studier äfven vinnlägga sig om
kroppsöfningar samt om krigs- och befästningskonsten. Han besökte derföre
de holländska fästningarna och infann sig tvänne gånger i lägret hos
prins Henrik af Oranien för att närmare lära känna hans fältordning.
Från Holland begaf han sig till Frankrike, der han blef särdeles väl
mottagen. Kronprinsen, sedermera konung Ludvig XIV, skänkte
honom sitt porträtt, infattadt i diamanter, till ett värde af 10,000 rdr,
drottningen gaf honom en ring, med en stor diamant af 5,000 rdrs
värde, och man erbjöd honom ett regemente, om han ville gå i fransk
tjenst, hvilket han dock, på faderns tillsägelse, afböjde. Från
Frankrike skulle han fortsätta resan till Italien, då underrättelsen om det
utbrutna kriget mot Danmark förmådde honom att skynda hem för att
erbjuda sin tjenst.
Vi hafva förut berättat, huru han efter någon tids tjenstgöring i
Skåne under Gustaf Horn i Oktober 1644 infann sig i Stockholm och
der för sitt vackra utseende och sin fina bildning väckte mycket
uppseende samt rätt snart steg högt i den unga drottningens gunst; huru
hon, för att vederlägga ett temligen allmänt spridt rykte, att hon
ämnade taga honom till gemål, skyndade att förlofva honom med
prinsessan Maria Euphrosyna; huru hon sedermera sökte bereda den
tjugu-treårige grefven en plats i rådet och, då detta försök strandade mot
Axel Oxenstiernas bestämda motstånd, i stället utnämnde honom till
sin ambassadör vid franska hofvet.
Ett linieskepp och några fregatter utrustades för att föra den unge
ambassadören och hans mer än 200 följeslagare från Göteborg till
franska hamnen Dieppe, hvarifrån han begaf sig till Paris och möttes
på vägen dit af kungliga vagnar, som från St. Denis förde den
svenska beskickningen i högtidligt tåg till Frankrikes hufvudstad. Chanut
hade i förväg underrättat franska regeringen om den nye
ambassadörens stora inflytande hos drottningen och om vigten att vid detta
tillfälle söka vinna honom för Frankrike. Också mottogs han nu på
det mest lysande sätt. Man hade i Paris för hans räkning
iordning-stält Vendome-palatset, der han tre dagar å rad undfägnades med 50
rätter dagligen pa konungens bekostnad, hvarefter följde en mängd
tillställningar till hans förlustelse, såsom baler, baletter, skådespel, jagter
m. m. Underhandlingen pågick i ungefär tre veckor, hvarefter de fleste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
