Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Gunstlingarne - Johan Holm (Leijoncrona) - Embetsmännen - Förändringar i rådets personal - Fredrik Stenbock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Embetsmännen: Fredrik Stenbock. 603
Tillika hade han lånat Christina betydande summor och fick på detta
sätt temligen dyrt betala sin upphöjelse. Ännu omkring 1662 hade
han en tioårig obetald fordran af 67,103 daler s. m. och en annan af
45,656 rdr, hvilka summor han förskjutit till hvarjehanda utgifter för
drottningens garderob och nöjen. Flera bland hennes juveler voro dock
hos honom pantförskrifna såsom säkerhet åtminstone för en del af hans
fördringar. Han hade emellertid, vid sin död 1687, stor skuld på sina
egendomar, till hvars afbetalning hans arfvingar anslogo hela inkomsten
deraf, och dock dröjde det 37 år, innan de blefvo skuldfria, hvilket
tyckes visa, att Leijoncronas fordringar hos Christina aldrig blifvit fullt
liqviderade.
Embetsmännen.
Vi hafva i det föregående lemnat en uppgift om rådspersonalen
vid Christinas tillträde till regeringen. Den ökades sedermera med flera
nya ledamöter, men minskades genom andras afgång, då riksrådet Per
Sparre aflidit i December 1647, Thure Bielke i Maj 1648, och i Mars
1650 afled riksamiralen Gyllenhjelm, hvilken i Januari 1651 fick till
efterträdare riksskattmästaren Gabriel Oxenstierna, för att gunstlingen
Magnus Gabriel De la Gardie skulle kunna beklädas med
riksskattmä-stareembetet, hvilket dock, i anseende till motstånd inom rådet, der
man fann honom ännu för ung och opröfvad för att nämnas till ett
så vigtigt embete, ej tilldelades honom förr än sista dagen af året 1652.
Lennart Torstensson afled i’ April 1651, Clas Horn i November
samma år, Carl Bonde i Februari 1652, Jöns Kurck i Maj samma år,
Jakob De la Gardie, efter hvilken Gustaf Horn i Februari 1653 blef
riksmarsk, i Augusti 1652 samt Matthias Soop i Juni 1653.
Vid slutet af Christinas regering var emellertid rådet talrikare än
det någonsin förut varit, och drottningen hade visat sig lika frikostig
på rådsutnämningar som i så många andra hänseenden.
Om dem bland denna talrika rådspersonal, som äfven tillhört
förmyndarestyrelsen, hafva vi förut lemnat åtskilliga uppgifter, och till dem,
som fortfarande utöfvade rådsembetet under de följande regeringarna,
återkomma vi framdeles, samt skola här sysselsätta oss endast med
dem, som under Christinas regering inkommit i rådet och före hennes
tronafsägelse slutat sin embetsmannabana, af hvilkas lefnadsöden vi
således kunna lemna en öfversigt, utan att komma in på nästa tiderymd.
Fredrik Stenbock, friherre till Öresten och Kronobäck, herre till
Torpa och Lena, den förste rådsherre Christina utnämnde, var född på
Stenbockska stamgodset Torpa i Vestergötland 1607 och hade redan
som yngling blifvit kammarherre hos Gustaf Adolf, hvilken han troget
åtföljde under polska, preussiska och tyska fälttågen. Efter Per Brahe
hade han blifvit öfverste för Smålands rytteri, hvilket Kan anförde äfven
under början af slaget vid Lützen, men hade, träffad af en kula, störtat
från hästen, då Gustaf Adolf satte sig sjelf i spetsen för småländnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
