Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Embetsmännen - Johan Adler Salvius - Hans Wachtmeister - Johan Berndes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Embetsmännen: Hans Wachtmeister. Johan Berndes. 611
ligare lån på 50,000 rdr, hvilka summor aldrig skola blifvit återbetalda.
Åtminstone förekom ännu vid 1769—177o årens riksdag fråga om hans
arfvingars kronofordran, hvilken äfven vid de båda föregående
riksdagarna varit före, men då ej blifvit afgjord. Huru slutliga utgången
blef, känna vi icke.
Hans Wachtmeister, friherre till Björkö i Karelen, arfherre till
Aunach, Lachet och Poll i Lifland, herre till Johannisberg i
Vestmanland samt till Verchen, Deijelsdorff och Selchis i Pomern, af gammal
lifländsk härmästerlig slägt, var född 1609 i Estland, der hans far,
Clas Wachtmeister, var landtråd och öfverste för estländska adelsfanan.
Sonen gick tidigt i svensk tjenst, deltog i polska, preussiska och tyska
krigen samt genomgick alla de lägre militärgraderna, till dess han 1631
blef öfverstelöjtnant och såsom sådan med utmärkelse deltog i slaget
vid Wittstock den 24 September 1636. Följande året blef han öfverste
för Östgöta ryttare, 1640 hofstallmästare, 1644 generalmajor af
kavalleriet och tillika landtråd i Estland, 1646 assessor i krigskollegium samt
följande året krigsråd och riksstallmästare. Den 8 April 1651 utnämndes
han af drottningen till friherre, med Björkö inom Karelen till
friherreskap, och två dagar derefter blef han riksråd. Hans tjenstgöring
derstädes blef dock ej långvarig, ty han skickades samma år, jemte Adler
Salvius, till Lübeck att underhandla om fred med Polen, och sedan
han derifrån återkommit, dog han i Stockholm den 23 Juli 1652. Han
hade af Christina fått till skänks det gamla amiralitetshuset å
Blasieholmen, der äfven hans enka Agnes von Helmstedt, af tysk
riksfri-herrlig ätt, fortfarande bodde och der hon uppfostrade sina barn. Den
äldste bland dessa, den sedermera så ryktbare amiralen Hans
Wachtmeister, skall från sina lekstunder på skeppen under moderns fönster
hemtat den lust för sjöväsendet, som sedermera under hela hans
lefnad hos honom röjde sig. Fadern var en modig krigare och hade
gjort sig känd såsom god kavallerist. Det var också endast för sina
krigiska förtjenster han inkommit i rådet, der han, såsom nyss
nämndes, ej fick tillfälle att utöfva någon synnerlig verksamhet. För öfrigt
känner man om honom föga annat än hans befordringar.
Johan Berndes till Strömsberg, Sollentunaholm, Näsgård och Ökna
var född i September 1603. Hans fader, Joachim Berndes, var då
kammarråd och blef sedermera guvernör i Riga. Hans farfar, Johan
Berndes, hade från Brandenburg blifvit af Gustaf I inkallad till Sverige
att vara lärare för konungens söner, Magnus och Carl, samt hade
blifvit adlad 1574. Den yngre Johan Berndes studerade i
Nederländerna, gick sedermera i svensk krigstjenst och hade hunnit
kaptensgraden, då Gustaf Adolf år 1630 sände honom till Sveriges alla
lands-höfdingar och ståthållare att indrifva räntan till krigsmaktens
underhåll. Med hans sätt att utföra detta uppdrag var konungen så
belåten, att han i Maj 1632 utnämnde Berndes till kammarråd, hvilket
embete han utöfvade till år 1641, men hade under tiden äfven varit
år 1633 skickad till Ryssland, att gifva czaren tillkänna Gustaf Adolfs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
