Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Embetsmännen - Isak Rothovius - Industriidkare - Louis De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 TO
Christina.
kyrka, som genom hans nitiska omsorger blifvit iståndsatt. Bland hans
söner blef en, Jonas, adlad 1675 med namnet Rothåf. De öfrige
sönerne kallade sig Rothof, och en af dessas afkomlingar, Lorens Rothof,
blef 1727 adlad med namnet Ridderhof samt en annan, Birger Fredrik
Rothof, år 1812 med namnet Rothoff.
Utom de nu omnämnde förekomma visserligen bland den
svenska kyrkans styresmän under nu ifrågavarande tidskifte flere andre,
som äfven kunde förtjena omtalas, och till åtskilliga deribland,
hvilkas verksamhet fortsattes efter slutet af Christinas regering, få vi
tillfälle att återkomma; men de öfriges lefnadshändelser förete så litet
af intresse, då man om dem känner föga annat än deras befordringar
och utgifna arbeten, att de här måste förbigås.
Industriidkare.
Bland enskilda personer, som under den tidrymd, hvarmed vi nu
haft att sysselsätta oss, mest befrämjat industriela företag inom Sverige,
bör i främsta rummet nämnas Louis De Geer, hvilken i det föregående
blifvit vid flera tillfällen omtalad. Han härstammade från en gammal
brabantsk adlig slägt, hvars stamfader Florent, baron till Hamal, lefde
på 11 oo-talet. En bland dennes afkomlingar, Renauld de Hamal, hade
i början af 1300-talet antagit namnet De Geer efter ett honom
tillhörigt slott i närheten af Lüttich. Slägten hade vunnit betydliga
rikedomar samt, när den reformerta läran begynte spridas i
Nederländerna, öfvergått till denna. Härigenom utsatte den sig för förföljelser af
den spanska regeringen, som då herskade äfven öfver Nederländerna,
och för att undgå detta samvetstvång, beslöt ättens dåvarande
hufvudman, Louis De Geer till Gaillarmont, att med hustru och barn fly till
sina trosför vand ter i Holland. Detta måste dock ske med yttersta
försigtighet, ty det var hvarje i de spanska Nederländerna bosatt person
strängt förbjudet att begifva sig ur landet. Han sålde derföre i största
hemlighet sina egendomar och sände penningarna till Amsterdam,
hvarefter han tillika med sin hustru, sina åtta barn och en trogen
tjenare reste till Mastricht inom spanska Nederländerna, men förhyrde
der ett fartyg, som brukade gå lastadt med torf utföre Maas-floden till
Holland. Här inreddes inuti torflasten ett litet rum för flyktingarne,
och på detta sätt kom De Geer med de sina lyckligen öfver gränsen.
Så snart de voro i säkerhet inom holländska området, stego de i land,
föllo på knä på det nya fäderneslandets jord och tackade Gud för den
lyckliga räddningen.
Bland de sålunda räddade var äfven en då nioårig son, Louis,
född i Lüttich den 17 November 1587, på hvilken denna resa, såväl
som anledningen dertill, synes gjort ett outplånligt intryck, ty kärlek
till samvetsfrihet, jemte innerlig gudsfruktan, var sedermera ett
grunddrag i hans karakter och röjde sig äfven i hans handlingar. En särskild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
