Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Industriidkare - Louis De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriidkare: Louis De Geer.
63»
yttring deraf var ock det löfte han gjorde till Gud, då han vid 20 års
ålder trädde ut i verlden, att om den Högste välsignade hans företag,
skulle han alltid använda tiondedelen af hvad han förvärfvade till Guds
ära, d. v. s. till fromma och välgörande ändamål, hvilket löfte han
också samvetsgrant uppfylde, enligt hvad hans efterlemnade
räkenskaper utvisa.
Hans far hade i Amsterdam, i enlighet med holländarnes
republikanska tänkesätt, nedlagt sitt adelskap och egnat sig åt bankrörelse,
hvilken efter hans död fortsattes af sonen, som genom klokhet och
drift samlade en ganska betydande förmögenhet, så att hans
handelshus blef ett af de förnämsta i Amsterdam. När Gustaf Adolf 1617
upptog i Holland ett större lån, var Louis De Geer en af de
betydligaste delegarne deri och kom på detta sätt i förbindelser med Sverige.
Han fick höra att der fans ymnig tillgång på malm, skog och
vattenfall, men att likväl jernhandteringen var försummad genom saknad af
medel och erfarenhet. De Geers far hade i Wallonerlandet mellan
Lüttich och Namur egt åtskilliga jernverk, hvarigenom sonen från
barndomen fått en viss kärlek för denna handtering, och han uppdrog nu
åt sin i Sverige varande landsman, Wilhelm De Besche, att gifva
honom förslag på något kronans jernbruk, hvilket han skulle kunna med
fördel köpa och förbättra. De Besche föreslog Finspong, då ett
kronobruk af föga betydenhet, med en enda liten masugn, men med
fördelaktigt läge och stora naturliga förmåner. Förslaget behagade De Geer,
som utverkade af Gustaf Adolf, hos hvilken han hade en betydlig
fordran, löpande med 20 procents ränta, att såsom pant för denna skuld
till De Geer öfverlemnades Finspong, jemte Finspongs län, bestående
af sju socknar, hvilken trakt då var föga uppodlad och gaf kronan
ringa inkomst, men sedan den kommit i De Geers händer, snart fick
ett helt annat värde. Bruket med tillhörande län mottogs för De
Geers räkning af Wilhelm De Besche 1618, och der uppfördes innan
kort en ny förbättrad masugn, 12 nya härdar, en stålhammare och
ett styckgjuteri. Vid Godegårds bruk, som äfven hörde till Finspongs
län, anlades flera nya jernverk, och bland allmogen infördes det
Lüt-tichska handsmidet af spik, söm och hästskor. På alla De Geers bruk
användes förbättrade tillverkningssätt af walloner, hvilka De Geer
dit-sände och som gerna flyttade till Sverige undan det spanska förtrycket
i deras fädernesland. Genom allt detta fick hela orten ett nytt lif och
de nya uppfinningarna spriddes äfven till de öfriga bruken i denna
trakt, der rörelsen blef så liflig, att regeringen till dess lättande beslöt
anlägga staden Askersund 1640.
Långt innan detta skedde, hade likväl De Geer i Norrköping
funnit en för förädlingen och afsättningen af tillverkningarna vid hans
bruk bättre belägen ort, som på Bråviken hade fri segelled utåt
Östersjön och på Motala ström en båtled inåt landet samt inom sjelfva
staden flera forsar för anläggning af vattenverk. Den förut obetydliga
staden erhöll nu en snar tillväxt. Redan 1620 utverkades för den-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
