Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 1. Carl Gustafs föräldrar och uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1.
Carl Gustafs föräldrar och uppfostran.
Under hösten 1613 infann sig vid Gustaf Adolfs hof Johan Casimir, pfaltzgrefve af Zweibrücken-Kleeburg, tillhörande en gammal tysk furstlig slägt, hvars stamfader, Otto af Wittelsbach, blifvit af kejsar Fredrik Barbarossa, upphöjd till hertig af Baiern 1180. Denne Ottos son, Ludvig, hertig af Baiern efter honom 1183, blef tillika pfaltzgrefve vid Rhen 1215 och en af hans afkomlingar, Rupert III, valdes till romersk konung 1400. Efter konung Ruperts död 1410 delades de pfaltziska besittningarna, så att den äldste sonen Ludvig blef kurfurste af Pfaltz och yngste sonen Stephan pfaltzgrefve af Simmern och Zweibrücken. En tredje af konung Ruperts söner, Johan, var förmäld med unionskonungen Erik XIII:s syster Katarina, och deras son Christopher var unionskonung 1440–1448. Efter Stephans död 1459 uppstodo åter nya utgreningar, då äldste sonen Fredrik blef pfaltzgrefve af Simmern och den yngre, Ludvig, af Zweibrücken. En af den förres ättlingar, Anna Maria, var Carl IX:s första gemål. Den Zweibrückska linien utgrenades ytterligare, så att Johan Casimir, den yngste af tre bröder, innehade endast en liten befästad köping, två slott och några underlydande byar, tillsammans utgörande pfaltzgrefskapet Zweibrücken-Kleeburg.
Den, ehuru temligen aflägsna, slägtskapen med svenska konungahuset genom Carl IX:s första gemål synes hafva utgjort en anledning till Johan Casimirs besök i Sverige, der han å Gripsholm gjorde bekantskap med prinsessan Katarina, den enda öfverlefvande af Carl IX:s sex barn med sin första gemål. Bekantskapen mellan den 24:årige pfaltzgrefven och den 29-åriga prinsessan öfvergick snart till ömsesidig tillgifvenhet, och pfaltzgrefven anhöll formligen om hennes hand; men Gustaf Adolf, som befarade, att den tyske fursten ej skulle kunna med de föga betydande inkomsterna af sitt lilla grefskap på vederbörligt sätt försörja sin gemål, utan deras underhåll komma svenska statsverket till last ansåg sig böra, innan han gaf sitt samtycke, höra ständerna, enkedrottningen Kristina, Carl IX:s efterlemnade gemål, hertig Johan af Östergötland, förmäld med Gustaf Adolfs syster
Maria Elisabeth samt svenska rådet. Följden blef, att pfaltzgrefven måste återvända till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0013.html
