Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Carl Gustafs föräldrar och uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tyskland, för att med sina bröders intyg bevisa, att han kunde gifva sin gemål ett furstligt underhåll. Sedan han återkommit till Sverige och kunde styrka, att prinsessan skulle i morgongåfva och lifgeding erhålla 50,000 rdr samt hon blifvit försäkrad om oförhindrad religionsfrihet – pfaltzgrefven tillhörde nemligen den reformerta bekännelsen – blef hennes hemgift bestämd till 100,000 rdr och bröllopet firadt på Stockholms slott den 11 Juni 1615.
Katarina var Gustaf Adolfs mest älskade syster, föga rik på yttre fägring, men så mycket rikare på både förståndets och hjertats egenskaper. Hennes bröllop skulle också firas på ett sätt, som motsvarade konungens tillgifvenhet, men tillgångarne ville ej svara häremot. Tapeter och sängkläder måste lånas från enskilda personer. Matvaror anskaffades från de kringliggande orterna, der landshöfdingarne öfvertalade befolkningen till sammanskott deraf. Öl brygdes i städerna kring Mälaren, och mer än 50 läster deraf utdruckos under de åtta dagar bröllopet varade. De nygifta togo till en början sin bostad i Westerås slott, som blifvit tilldeladt prinsessan, samt vistades stundom der och i Stockholm till år 1618, då de flyttade till sitt lilla furstendöme i Tyskland; men då just vid denna tid trettioåriga kriget utbröt, af hvilket äfven Rhentrakterna snart berördes, blefvo också Johan Casimirs besittningar öfversvämmade och utplundrade af fiender, hvarföre Gustaf Adolf erbjöd sin syster och svåger en lugnare tillflykt inom Sverige, dit de återkommo 1622 och bosatte sig till en början i Nyköpings slott.
Här föddes deras äldste son Carl Gustaf den 8 November 1622. Presten, som förrättade döpelseakten, påstod sig hafva derunder sett kring barnets hufvud en besynnerlig glans, som ansågs förebåda en blifvande storhet, och föräldrarne fästade allt mera vigt vid detta förebud, ju rikare gossens anlag utvecklade sig.
Kort efter sonens födelse flyttade hans föräldrar till Stegeborg, ett urgammalt, i våra häfder ofta omtaladt slott på en holme i Slätbaken, en vik af Östersjön, ej långt från staden Söderköping, af hvilket slott nu endast några ruiner återstå. Det hade, med underlydande egor, blifvit af Gustaf Adolf lemnadt i förläning till Johan Casimir. Här lefde pfaltzgrefven flera år i stillhet, sysselsatt med vården om sin förläning och med sina barns uppfostran. Efter enkedrottning Christinas död 1625 fick han ytterligare i förläning kungsgården Skenäs vid Bråviken och köpte sjelf, något senare, Bråborg, äfven vid Bråviken. År 1630 anförtrodde Gustaf Adolf åt Johan Casimir inseendet öfver kammarverket, hvilket uppdrag fortfor till 1634, då, såsom vi förut berättat, pfaltzgrefven, i följd af en brytning mellan honom och förmyndarestyrelsen, nedlade denna befattning, hvilken han med skicklighet och redbarhet utöfvat. Vi hafva äfven omtalat, huru förmyndarestyrelsen alltid höll den pfaltzgrefliga slägten på afstånd och aldrig ville erkänna de anspråk på arfsrätt till Sveriges krona, hvilka Johan Casimir ända sedan Gustaf Adolfs död sökte, ehuru med största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
