Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Polen, som nu anfölls af Sverige, var vid denna tid ännu ett stort rike, bebodt af flera slaviska stammar, jemte några inflyttade tyskar, holländare och judar. Det indelades i Stor-Polen, bebodt af crobatiska slaver och innefattande wojwodskapen (länen) Posen, Kalisch, Gnesen, Sieradz och Leczica[1], provinsen Cujavien och provinsen Masovien med Warschau; Lill-Polen, bebodt af lechitiska stammar och innefattande wojwodskapen Krakau, Sandomir och Lublin samt provinsen och wojwodskapet Podlachien; det kungliga Preussen eller Vest-Preussen, (till åtskilnad från det hertigliga Ost-Preussen, hvars hertig, kurfursten af Brandenburg, stod under polsk länshöghet), med en befolkning af wendiska stammar samt inflyttade tyskar och holländare, innefattande wojwodskapen Pomerellen, Marienburg och Culm samt biskopsstiftet Ermeland; Litauen, bebodt af litauiska och lettiska stammar samt innefattande wojwodskapen Wilna, Troki, Polska Lifland samt hertigdömena Samogitien och Kurland-Semgallen; slutligen det Rutheniska området, bebodt af rutheniska eller ryska [2] stammar samt innefattande Röda Ryssland (nuvarande östra Galizien), Wolhynien, Podolien, polska Ukraine, Podlesien, Hvita Ryssland (östligaste delen af Polen), och Svarta Ryssland (vester om Hvita Ryssland).
Landet var i allmänhet väl befolkadt, dock ej i förhållande till sin fruktbarhet, samt tätare i de södra och vestra delarne än i de norra och östra. Största delen af befolkningen var bosatt på landet, idkande åkerbruk och boskapsskötsel. Städerna, ehuru många till antalet, voro i allmänhet af ringa betydenhet och större städer högst få. Stadsnäringarna stodo ock långt tillbaka, och handeln, som hufvudsakligast bestod i utförsel af säd och införsel af åtskilliga det förfinade lifvets förnödenheter för den polska adeln, sköttes förnämligast af judar och holländare, samt gick hufvudsakligen genom Danzig, Elbing, Königsberg och de öfriga städerna vid Weichselns mynning. Den rådande religionen var den katolska, ehuru talrika protestanter funnos i Preussen och Litauen, samt ruthener och kosacker tillhörde den grekiska bekännelsen, och äfven judar funnos till stort antal.
Polen hade ursprungligen en rent demokratisk statsförfattning. Inom hvarje by eller församling (gmina) hade bönderne hvar sitt stycke land, af hvars afkastning de lefde, och i de flesta angelägenheter styrde de sig sjelfva; men hvarje gmina hade, medan befolkningen ännu var föga talrik och jordområdet mer än tillräckligt för dess behof, af all öfverflödig jord bildat en allmänning, att upplåtas dels åt nya hushåll, dels åt främmande nybyggare, dels och hufvudsakligen åt den tjenste- och krigareadel, som efter hand uppstod. Bönderne inom hvarje gmina åtogo sig att medelst vissa dagsverken odla och sköta de jordlotter, som blifvit upplåtna åt tjenstemännen och krigarne, hvaremot desse ej erhöllo någon annan lön af staten än afkastningen af sin jord. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
