Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danska kriget 1659
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han Bielkenstierna löpa ut från Landskrona med svenska flottan och uppsöka Heldt, hvilken nu blef instängd i Flensburger-fjorden. När underrättelse anländt till Köpenhamn, skickades Henrik Bielke med danska och Opdam med en del af holländska flottan, tillsammans 36 krigsskepp, att anfalla Bielkenstierna och befria Heldt. Den 30 April träffades båda flottorna, och Bielkenstierna, ehuru betydligt underlägsen, nödgades inlåta sig i strid. Till lycka för honom och hans flotta steg dock i detsamma vinden till storm, som gjorde slut på striden och tvang båda flottorna att söka hamn, då den svenska begaf sig till Wismar och den fiendtliga till Flensburg.
I medlet af Maj uppbröt den förenade österrikiska, brandenburgska och polska hären ur sina qvarter i Sleswig och närmade sig Fredriksodde. Då svenskarne hade för liten styrka till denna fästnings försvar mot så talrika fiender, och en svår farsot dessutom uppstått i staden genom de vid stormningen fallna, löst nedmyllade likens förruttnelse, befalte Carl Gustaf den 19 Maj fästningens utrymmande, sedan de vigtigaste verken blifvit förstörda, hvarefter besättningen öfverfördes till Fyen. Dit sökte nu äfven den fiendtliga hären öfvergå och lyckades äfven att den 1 Juni, efter modigt försvar af svenskarna, intaga ön Fånö, som blott genom ett smalt sund är skild från Fyen; men då de några dagar senare sökte med tillhjelp af holländska krigsfartyg på fyra särskilda ställen öfvergå till Fyen, blefvo de med stor förlust tillbakaslagna af de svenska trupperna, som under tiden fått förstärkning från Seland.
Enligt den i Haag träffade öfverenskommelsen, hvars innehåll den 17 Maj meddelades de krigförande makterna, skulle i afvaktan å deras beslut, under de närmaste tre veckorna så väl den holländska som den engelska flottan förblifva overksamma. I följd häraf gick den engelska flottan från Kroneborg och lade sig i Kattegat, 4 mil längre norr ut, äfvensom den holländska under Ruyter stannade mellan Anholt och Lessöe, utan att ingå i sundet, men Opdam, som icke ansåg sig bunden af öfverenskommelsen i Haag, förenade sig med danske amiralen Henrik Bielke och lade sig i Stora Belt för att afskära förbindelsen mellan Seland och Fyen samt gaf tillika Ruyter befallning att med sin flotta begifva sig dit. Då Opdam var hans förman inom nederländska amiralitetet, ansåg sig Ruyter böra lyda denna befallning, och så samlades i Stora Belt en mot svenskarne fiendtlig flotta af ända till 90 örlogsskepp.
Under tiden hade Carl Gustaf, sedan svenska flottan från Wismar åter hunnit till sundet, sändt riksamiralen Wrangel med 28 krigsskepp norr om Seland till Lilla Belt för att hindra de fiendtliga härarnes öfvergång till Fyen. Så snart de förenade danska och holländska flottorna fingo sigte på denna svenska, började de genast jaga densamma, och då den icke utgjorde ens en tredjedel af deras styrka, hade den troligen varit förlorad, om icke i detsamma den engelska infunnit sig, vid hvilket förhållande Opdam ansåg sig ej längre böra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
