Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rikets inre styrelse - Reduktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
orter till och med ryttare. Adeln beviljade åren 1656 och 1657 dubbel rusttjenst eller 100 rdr årligen för hvarje häst och derjemte att af deras underhafvande låta årligen inskrifva hvar tionde i stället för hvar tjugonde man.
Oaktadt alla dessa uppoffringar felades ständigt tillgångar äfven till de nödvändigaste behof. Embetsmännen kunde icke utfå sin aflöning och ännu ett år efter konungens död finner man bland andra rikets skulder upptagna 3,352,468 daler obetalda tjenstemannalöner. Äfven för de vid hofvet anstälde var förhållandet enahanda. Drottningens kammarherre Johan Ekeblad klagade, att han på 1 1/2 år icke fått ut ett öre af sin lön och att hans enda klädning var »sliten och tunn som ett sidensars.» Af brist på medel saknade soldaterne i Lifland både kläder och föda, och matroserna på Skeppsholmen sades vara nära att svälta ihjel. Kronans anseende var så fallet, att regeringen till slut icke kunde få låna penningar ens mot pant af silfver och juveler, och man har beräknat, att statsskulden under Carl Gustafs regering ökats med 5 1/2 millioner daler silfvermynt.
Detta var de lysande krigsföretagens frånsida, hvilken i allmänhet ej blifvit tillräckligt beaktad
vid skildringarna af Sveriges stormaktstid, så rik på yttre glans, men så fattig på inre välstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>