Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungen förenade sin styrka med Wittenbergs, befordrade han Helmfelt till generalmajor 1655. Sedermera åtföljde Helmfelt konungen under polska kriget till dess det ryska begynte, då Helmfelt 1656 utnämndes till guvernör i Riga, genom hvars försvar mot ryssarne han egentligen först tillvann sig en allmännare uppmärksamhet. Vid sin ankomst till Riga fann han många bristfälligheter å stadens fästningsverk, dem han skyndade att afhjelpa, samt ordnade försvaret på det mest ändamålsenliga sätt. Förloppet af belägringen hafva vi i det föregående omtalat. Under dess fortgång blef Helmfelt af en lavett-spilra träffad i hufvudet så, att hufvudskålen bräcktes, men äfven på sjuksängen upphörde han icke att taga noggrann kännedom om alla försvarsanstalterna och bibehöll ledningen deraf. Honom tillföll ock hufvudsakligen äran af stadens räddning.
Efter belägringens upphäfvande lät Helmfelt ytterligare förbättra Rigas försvarsverk och försåg staden med förnödenheter af alla slag, tillräckliga äfven under en längre belägring. Genom den nöd, som der rådt under den nu lyckligen öfverståndna belägringen, hade pestartade sjukdomar uppkommit, som bortryckte en stor del af befolkningen. Endast i Helmfelts hus dogo 21 personer och deribland tre af hans barn. Sjelf förblef han dock lika oförtruten och vaksam som förut. Genom sina kunskapare tog han noggrann kännedom om alla ryssarnes förehafvanden, och då desse genom sina kunskapare erforo, att han ständigt var på sin vakt, uteblefvo de tilltänkta nya anfallen.
Deremot blef Riga under följande året, 1657, anfallen af en litauisk här undar Gosiewskis befäl, som ända från September detta år till i början af det följande blokerade Riga och sökte stänga det från all tillförsel; men Helmfelt gjorde flera lyckliga utfall, förde proviant in till Riga i åsynen af litauiska lägret samt öfverrumplade åtskilliga af fiendens skansar. Så stormade han Kobrons skans, hvarvid 500 af fiendens folk nedhöggos och ännu flera blefvo fångar eller drefvos på flykten, hvarefter han med 500 man angrep en annan af grafvar, vallar och palisader skyddad förskansning så häftigt, att 3,000 der förskansade fiender ej hunno sätta sig till motvärn, innan svenskarne voro midt ibland dem och nedgjorde större delen. Under detta utfall tog Helmfelt 21 standar, flera kanoner och en stor myckenhet ammunition, hvarjemte Riga nu blef från fiendens tagna förråd rikligen försedt med proviant och belägringen måste upphäfvas.
Till belöning för dessa förtjenster blef Helmfelt 1658 befordrad till generallöjtnant och utnämndes följande året till generalguvernör öfver Ingermanland och Keksholms län samt utvecklade under de följande åren en ganska förtjenstfull verksamhet i denna omfattande embetsutöfning. Den fortfor flera år efter Carl Gustafs död, först till Augusti 1664, då Helmfelt utnämndes till rikstygmästare, samt sedermera å nyo från September 1668 till Januari 1673, då han blef riksråd. Under året 1668 hade han tillika blifvit fältmarskalk. Hans år 1662 afgifna embetsberättelse vittnar hvilken noggrann kännedom han tagit om de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
