Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskilda förhållandena inom de landskap han styrde och huru mycket han då redan uträttat för deras förkofran. Den är också affattad med en reda i uppställningen och en klarhet i framställningssättet, som eljest äro högst sällsynta i den tidens embetsskrifvelser[1].
Innan Helmfelt inträdde i utöfningen af sitt riksrådsembete, önskade han för sin helsas återställande begagna någon tysk helsobrunn; men då svenska trupper vid denna tid sammandrogos i Pomern för att inrycka i Brandenburg, fick han befallning att öfver dem taga befälet, till dess Carl Gustaf Wrangel, som då var riksmarsk, hunne anlända. Så snart detta skett, lemnade Helmfelt hären; men under tiden hade det blifvit så oroligt i det inre af Tyskland, att Helmfelt fann rådligast resa till Hamburg, hvarifrån han trodde sig lättare kunna komma öfver till Sverige. Jemte några andra svenskar, som varit utrikes, begärde han af danska regeringen pass för att få återvända till Sverige, men detta vägrades och danska utliggare i Hamburg sökte bemäktiga sig hans person. Han lyckades dock undgå deras stämplingar och finna en tillflykt i Stade inom det Sverige tillhöriga bremiska området, men för en återfärd derifrån till fäderneslandet fans ingen annan utsigt än att först komma öfver till England, der alltid någon sjölägenhet borde kunna finnas till Sverige. Dock följdes han äfven här af danska utliggare och, så snart han betingat sig plats på något engelskt fartyg, blef dess resa instäld. Omsider lyckades han dock obemärkt komma om bord på en engelsk jakt, som infunnit sig för att till England afhemta en fransk ambassadör; men fartyget blef så hindradt af stormar och motvind, att det måste hålla sjön en hel månad, och slutligen blef det väderdrifvet till holsteinska kusten, der det utanför Glückstadt måste ligga för ankar i femton dagar. Den danske kommendanten i staden, som fått veta att Helmfelt fans om bord, sparade hvarken löften eller hotelser för att få honom i sitt våld, men jaktens befälhafvare vägrade att utlemna honom, och omsider uppblåste en gynnande vind, så att jakten nyårsaftonen 1675 inlopp i Londons hamn. Under vistandet i London hade Helmfelt flera gånger företräde hos konung Carl II, hvilken han, såsom han sjelf berättar, sökte »styrka till en god förtrolighet med Sverige och dess konung». Af Carl II erhöll han ock för öfverfarten till Sverige ett engelskt örlogsfartyg, på hvilket han lyckligen anlände till Göteborg i April 1676. Härefter fick han närmast under Carl XI öfverbefälet i kriget mot danskarne och de båda ärofulla segrarna vid Halmstad i Augusti samt vid Lund i December samma år vunnos under hans ledning.
I slaget vid Landskrona den 14 Juli 1677 anförde Helmfelt venstra flygeln. Kort före slaget skall han, medan han under ett stort askträd å Lillehed i stadens närhet intog sin frukost, jemte konungen, Rutger von Ascheberg, Nils Bielke och några andra af det högre befälet, hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
