Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Stockholm 1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu återstod endast att meddela rådet ständernas svar, hvilket af adeln, preste- och borgare-stånden skedde redan samma dag. Vid adelns fans ingenting att anmärka, men så mycket mera vid presteståndets, nemligen att det innefattade en påminnelse om hertigens underhåll och att deri förekommo uttryck, hvarigenom allt ansvar för framtiden kastades på rådet. Äfven mot borgareståndets svar anmärktes, att det innehölle åtskilligt om det bemötande, man vore skyldig hertigen, om ansvaret för framtiden, hvilket ståndet ville skjuta ifrån sig, samt om stadfästandet af ståndets privilegier, hvilket fick utseende af ett vilkor för ståndets bifall. Bondeståndets utlåtande, som inkom den 1 Oktober, fans likaledes innehålla betänkliga uttryck om ansvarigheten för framtiden. Allt detta föranledde flera dagars ytterligare underhandlingar med de ofrälse stånden och slutligen lyckades rådet genomdrifva nästan alla ändringar, det önskat; men först den 4 Oktober var allt i ordning, då de särskilda ståndens utlåtanden, affattade af hvart stånd för sig, undertecknades af deras talman, och härmed var sjelfva testamentsfrågan afgjord enligt rådets önskan.
Ännu återstod likväl en ganska vigtig fråga – den om en granskning af 1634 års regeringsform, hvarom adeln gjort framställning redan under sitt första sammanträde den 27 September. Följande dagen hade rådplägningen härom blifvit fortsatt, och man hade tvistat om, huruvida en ny regeringsform skulle upprättas eller man skulle åtnöja sig med att införa några erforderliga ändringar i den gamla, medelst ett tillägg till denna. Det senare ansågs lämpligast och en kommission, bestående af riksråden Gustaf Bielke, Schering Rosenhane, Gustaf Bonde, Clas Bielkenstierna och Sten Bielke, tillsattes af rådet för att öfverse regeringsformen. Men då adeln äfven förbehållit sig en granskning deraf, tillsatte äfven detta stånd för sådant ändamål ett utskott, hvars arbeten gingo i bredd med rådskommissionens. Den 12 Oktober voro bådas arbeten fulländade och två förslag upprättade, som hade mycket gemensamt, men också i åtskilliga rätt väsentliga punkter skilde sig från hvarandra.
Enligt rådets förslag till ett tillägg i 1634 års regeringsform skulle, under konungens minderårighet, riksförmyndarne föra regeringen »med råds råde» och myndig konung välja nya riksråd med rådets »vetskap och samtycke.» Antalet af rådets ledamöter, hvilket förut varit bestämdt till 25, skulle kunna ökas till 40, i ungefärlig öfverensstämmelse med det för tillfället verkligen befintliga antalet; dock borde under minderårigheten inväljas endast så många, som funnos ytterst nödvändiga. Riksdrotsen, som förut varit president i Svea hofrätt, skulle i stället hafva inseendet öfver lagskipningen öfverallt i riket och öfver samtliga hofrätterna samt Svea hofrätt få en särskild president. Jönköpings och Åbo hofrätters personal skulle förstärkas. För de två nya kollegierna – bergs- och kommerskollegium – skulle instruktioner utfärdas, äfvensom för riksmarskalken, riksstallmästaren, riksjägmästaren, rikstygmästaren och öfverståthållaren. Med landtregeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
