Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Stockholm 1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle förblifva såsom dittills, men konungen ega ändra länens omfång. Med regeringens förande under minderårighet eller i andra dylika fall skulle tillgå enligt stadgandena i 1634 års regeringsform, ehuru man för denna gång afvikit derifrån med hänseende till enkedrottningen, hvilket dock ej finge lända till prejudis för framtiden. Allt hvad en förmyndarestyrelse företager skulle betraktas endast såsom provisionelt och underkastadt myndig konungs godtfinnande, som egde stadfästa eller upphäfva det, dock undantaget hvad som anginge förhållandet till främmande makter. Hvad vid en riksdag beslutas skulle gälla tills det, vid en annan riksdag, med ständernas samtycke af konungen upphäfves. Derest frågor skulle förekomma, hvilka rådet ej ansåge sig kunna på eget bevåg afgöra, men hvilka dock ej funnes vara af så stor vigt, att allmän riksdag borde för deras afgörande sammankallas, egde rådet tillkalla antingen de fem kollegierna eller ett utskott af ständerna, så sammansatt som regeringsformen föreskrifver.
Adelns förslag likaledes till ett tillägg i 1634 års regeringsform innehöll äfven, att regeringen skulle föras med råds råde, men gaf vida mera utsträckning åt rådets myndighet i förhållande till regeringen. Enligt adelns förslag skulle nemligen hvarje ledamot af regeringen, som icke instämde i ett beslut fattadt af dess flertal, kunna underställa detta beslut hela rådets pröfning, och äfven om alla regeringens ledamöter förenat sig om ett beslut, kunde äldste ledamoten i rådet sammankalla detta till öfverläggning i ämnet. De regerande under minderårigheten skulle väljas »med ständernas betänkande». För att »balancera regeringens och rådets myndighet med ständernas frihet» borde riksdag hållas hvart tredje år, men deremot skulle landskapsmöten ej sammankallas utom i yttersta nödfall. Rådet skulle väljas med råds råde och till ett visst antal, dock skulle ej alltför många af samma slägt få samtidigt sitta i rådet och ej mer än en af samma slägt i regeringen. Äfven förbehöll sig adeln, att alla embeten måtte besättas med skickliga män, utan afseende på hvilken klass eller slägt de tillhörde; att till vissa högre tjenster helst borde utnämnas adelsmän utom rådet; att utländningar ej måtte genast befordras till vigtiga embeten, samt att en förordning, som bestämde embetsmannens rang, måtte utfärdas. Till alla embeten borde bestämd lön anvisas. Ingen borde upphöjas i adeligt stånd under konungs minderårighet och förläningar endast sparsamt utdelas. Slutligen borde regeringsformen, sådan den nu blefve antagen, gälla såsom lag äfven i kommande tider.
I detta förslag, hvari tydligt nog röjer sig adelns flertals öfvervigt öfver högadeln, hade sålunda rådets myndighet i förhållande till regeringen samt ständernas i förhållande till regeringen och rådet blifvit mera utsträckt än i rådets förslag, och i synnerhet hade ständernas andel i styrelsepersonalens tillsättande, hvarom ingenting förekommer i rådets förslag, blifvit uttryckligen föreskrifven i adelns. Rådet var också föga belåtet med detta förslag, hvilket föranledde flera rätt allvarsamma uppträden mellan rådet och adeln. Det gick slutligen så långt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
