Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De inre förhållandena, 1661-1664
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ansvar; man trodde sig under tiden kunna blidka hennes harm. Alltsammans stannade ock slutligen dervid, att från Terserus infordrades en skriftlig förklaring, hvilken innehöll, att den ifrågavarande berättelsen endast varit en dagbok, den han, efter sin vana, uppsatt till egen hågkomst och till underrättelse för hemmavarande ämbetsbröder, men ej ämnad att offentliggöras, hvilket skett mot hans vetskap och vilja. Den innefattade i alla fall intet mot drottningen förgripligt, utan blott ärlig sanning. Rådet fann ock förklaringen tillfredsställande, och redan innan den afgafs hade Christina, å sin sida, gifvit anledning till klagomål öfver henne sjelf. Landshöfdingen i orten hade nemligen anmält, att hon lät offentligen hålla katolsk gudstjenst för sig och sina tjenare. Häremot gjorde rådet allvarsamma föreställningar, och ehuru drottningen åberopade dels främmande sändebuds rättighet i detta hänseende, dels en förhoppning, hvilken hon påstod ständernas utskott under sista riksdagen hafva gifvit henne, att hennes gudstjenst skulle förblifva ostörd, var dock rådet obevekligt, hvilket förmådde henne att kort derefter åter lemna Sverige.
Enligt det vid sista riksdagen beslutade tillägget till regeringsformen hade riksdrotsen upphört att vara ordförande i Svea hofrätt, hvarföre särskild president nu tillsattes och dertill utsågs, den 7 Mars 1661, Gustaf Bielke, sedan hofrättens äldste ledamot, riksrådet Thure Sparre, undanbedt sig detta förtroende. Denna förändring föranledde emellertid några närmare stadganden i afseende å drotsens åligganden, hvartill förslag uppsattes af Gustaf Bielke, hvilket ledde till en instruktion för Sveriges rikes drots af den 10 April 1661, innehållande att drotsen skulle under konungens minderårighet, jemte sin plats i regeringen och ledningen af revisionsärendena, äfven hafva en allmän uppsigt öfver lagars och förordningars efterlefnad inom hela riket och från alla domstolar mottaga underrättelser om förändringar i tjenstepersonalen samt om alla rättsmål, som syntes erfordra kongl. maj:ts förklaring. Önskade drotsen deltaga i någon hofrätts förhandlingar, egde han dervid föra ordet.
Den vigtigaste och kinkigaste frågan, som i rådet förekom, var nu åter den om riksstatens ordnande. Vid början af året 1661 steg rikets skuld till omkring 10 1/2 millioner daler silfvermynt, af hvilken skuldsumma ungefär en tredjedel utgjordes af embets- och tjenstemäns innestående löner. Behofven voro tvingande och inkomsterna förminskade. Man trodde sig kunna afhjelpa förlägenheten åtminstone för tillfället genom upptagande af ett utländskt lån, men Sveriges kredit var den tiden icke synnerligen stor. Sedan ett förslag blifvit väckt att i Holland upptaga ett lån af 400,000 daler mot 5 procents ränta, tillfrågades hofrådet Peter Julius Coijet, som en längre tid varit
svenskt sändebud i Holland och bäst kände dervarande förhållanden. Han svarade, det han visserligen ej ansåge omöjligt att mot 5 procents ränta få ett lån i Amsterdam, emedan dervarande kapitalister i
sitt hemland ej fingo högre ränta än 4 procent; men intet lån kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
