Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1664
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
få lösas med penningar, 4 1/2 daler af hel gård krono- eller skatte, 9 marker af frälse. Till sjömaktens förstärkande beviljades vanligt båtsmanshåll samt en skeppsgärd i penningar till det belopp och under de vilkor, som här ofvan äro anförda. För öfrigt åtogo sig ständerna samma gärder, som år 1652 blifvit medgifna. I händelse af krig förband sig adeln till en bevillning i manskap och penningar till hälften af hvad kronan kunde erhålla af krono- och skattehemman; presterskapet till samma bevillning som år 1655; borgerskapet till en sådan i likhet med den af år 1660, men båda stånden under vilkor att den finge afräknas å skeppsgärden. Bondeståndet medgaf endast, att regeringen finge i mån af behof genom landshöfdingarne i hvarje landsort afhandla med allmogen om sådan bevillning. Vidare innehöll riksdagsbeslutet en erinran om, att »kongl. maj:t lofvat, det hvar och en skulle vara förpligtad att på embetets vägnar verkställa kongl. maj:ts tid efter annan gifna resolutioner öfver ständernas besvär». Hemliga utskottets rådslag och besvär godkändes. Om något regeringsembete blefve ledigt mellan riksdagarna, skulle det förvaltas af den äldste inom vederbörande kollegium tills det vid näst infallande riksdag kunde blifva återbesatt.
I det »biafsked», som meddelades af hemliga eller »sekreta utskottet», såsom det nu kallades, uttrycktes den önskan, att fred och ro kunde framgent bibehållas i afseende på alla rikets grannar; men om ryssen fortfore att ej fullgöra ingångna fördrag, önskades, att kongl. maj:t ville sätta sig i författning att afvärja all skada och orätt, dock att det skedde utan ny pålaga och att underhandlingarna äfven sedermera blefve fortsatta, för att söka i godo afhjelpa hvarje tvist och erhålla billig upprättelse. I anseende till den ovänskap, som hotade att utbryta mellan Holland och England, önskades, att kongl. maj:t ville söka bibehålla vänskapen med båda dessa för Sveriges handel så vigtiga stater, men äfven begagna möjligen blifvande tillfälle att, helst i godo, förmå Nederländerna, som äfven en tid gjort Sveriges handel mycken skada, till ett noggrannare iakttagande af ingångna fördrag; så ock att regeringen ville, både med afseende å främmande makter och för de inhemskes egen skull, borttaga de hinder uti rörelsen, som af tullförhöjningar och monopolier förorsakas. Likaledes önskades, att regeringen måtte söka bringa staden Bremen till dess skyldighet mot Sveriges rike, dock så, att ej fäderneslandet under minderårigheten måtte råka i fara och vidlyftighet. För öfrigt omnämndes de i det föregående anförda besluten i afseende å drottning Christina och hertig Adolf Johan.
Ständernas besvär voro vid denna riksdag särdeles omfattande, i synnerhet adelns, som voro uppstälda i 87 punkter under 36 afdelningar. De gällde först lagskipningsfrågor, i afseende hvarå regeringen svarade, att den ej ville medgifva någon inskränkning i konungens rätt att till häradshöfdingar nämna äfven ofrälse män eller ansåg något närmare bestämmande af jurisdiktionen inom gref- och friherrskapen erforderlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
