Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De yttre förhållandena, 1664-1668
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
angelägenhet kunnat afgöras utan honom, emedan de öfrige icke äro nog starke att ensamme fatta beslut, men sedan de befästat sig i sina meningar under hans frånvaro, förändra de dem icke vid hans återkomst. Sålunda uppstår af denna strid mellan hans egna rådslag och dem, han vid sin återkomst finner vara fattade af sina embetsbröder, ingenting annat än en långvarig obeslutsamhet. Ännu skulle han kunna blifva den herrskande, om han ville åt ärendena egna den ihärdighet, som hans anseende och hans embete kräfva, ty säkerligen är han, lika mycket genom snille som genom stor duglighet, förenad med fördelaktiga naturliga egenskaper, vida upphöjd öfver alla andra vid detta hof; men ända till dess han ådagalägger större fasthet i sina rådslag och större trägenhet i ärendenas behandling, skola de svårligen åter komma helt och hållet i hans händer.»
Äfven vid detta tillfälle, då tvistens skärpa bort öfvertyga honom, att hela hans inflytande stod på spel, mötte De la Gardie sina motståndare visserligen med skarpa ord, men, i stället att genom ökad ihärdighet hålla dem stången, vek han undan och tillbragte två hela månader i sitt grefskap, just medan de vigtigaste frågorna i afseende på förhållandet till utrikes makter skulle afgöras.
England och Holland hade den 13 Januari 1668 i Haag ingått ett fördrag, hvarigenom de förbundit sig till väpnad bemedling mellan Frankrike och Spanien, hvilket fördrag fick namn af »tripel-alliansen», emedan båda de förbundna makterna förutsatte Sveriges deltagande deri. Detta inträffade ock, ehuru först flera månader efteråt, emedan svenska regeringen, såsom vanligt, fordrade subsidier, hvilka skulle erläggas af Spanien, såsom den makt till hvars fördel förbundet ingicks; men spanska staten ansågs såsom osäker betalare och svenska regeringen begärde derför, att de båda sjömakterna skulle gifva sin försäkran om subsidiernas riktiga utfallande, hvilket åter dessa makter undandrogo sig, emedan äfven de hyste föga förtroende till spanska regeringens förmåga att betala. Denna fråga förekom i rådet under rikskanslerns frånvaro i Mars och April 1668, och i början af April fick Dohna befallning att å svenska regeringens vägnar underteckna fördraget, hvilket ock skedde i London den 25 April. Tre dagar förut hade emellertid fred blifvit i Aachen afslutad mellan Frankrike och Spanien, hvartill Sveriges väntade biträde till det mellan sjömakterna ingångna förbundet icke så litet bidragit, emedan Ludvig XIV visat sig färdig att förkasta dessas vilkor och fortsätta kriget, men af sina ministrars föreställningar om faran att möta den svenska i beredskap stående hären under en fältherre, sådan som Wrangel, förmåddes härifrån afstå.
Den 18 April 1668 hade ock ett förslag till förbund med Spanien blifvit uppsatt, hvarigenom denna makt lofvade att ensam eller gemensamt med sina bundsförvandter utbetala den summa, som af svenska regeringen blifvit fordrad, samt att äfven efter freden gifva Sverige årliga subsidier. Äfven med kejsaren ingicks nu, den 29 April, ett förbund, hvarom fråga länge varit väckt. Sverige utfäste sig att lemna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
