Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De yttre förhållandena, 1668-1672
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intresserade af denna omkastning, väcka icke liten förundran. Förhållandet var emellertid, att hemligheten af dessa underhandlingars omfattning blifvit omsorgsfullt bevarad, samt att just vid denna tid den franska diplomatien vunnit en lysande seger vid sjelfva österrikiska hofvet. Redan i början af året 1668 hade det lyckats Frankrike att genom en ända till vår tid hemlighållen traktat om en eventuel delning af spanska monarkien lägga sådant band på kejsaren, att alla Spaniens och tripel-alliansens bemödanden att förmå honom till en bestämd politik mot Frankrike derigenom motverkats, och genom ett nytt fördrag, som den 1 November 1671 afslöts mellan Ludvig XIV och kejsaren, förband sig denne till full neutralitet under det förestående kriget mot Holland. Äfven denna senare traktat hölls med yttersta sorgfällighet hemlig, men föranledde emellertid Ludvig XIV att anbefalla Courtin, hvilken såsom franskt sändebud vid svenska hofvet aflöst Pomponne, att numera erbjuda Sverige endast ett neutralitetsfördrag, emedan något krigsförbund med åtföljande högre subsidier, afsedt att hindra kejsaren och tyska riket från att bistå Holland, numera icke var behöfligt.
Å andra sidan började likVäl mot slutet af året Holland visa mera ifver än förut att bibehålla Sverige vid tripelalliansen. De sista dagarna i December 1671 ankom van Haaren till Stockholm såsom holländskt sändebud och förenade sig nu med spanske ambassadören Nunnez, som dittills ensam fört Frankrikes fienders talan hos svenska regeringen, att anropa denna om ett öppet uppträdande till förmån för den hotade republiken, hvilken Nunnez förklarade, att hans konung ej skulle lemna ensam i striden. Äfven från Tysklands protestantiske furstar infunno sig nu sändebud i Stockholm, så att man der i början af året 1672 fann ombud för Brandenburg, Hessen, Sachsen, furstarne af Lüneburgska huset och Mecklenburg, hvilka alla anropade svenska regeringen att ställa sig i spetsen för ett väpnadt förbund till skydd för den genom Hollands fall hotade protestantismen. Äfven det danska sändebudet Simon de Petkum, som dittills icke förklarat sig hvarken för Frankrikes fiender eller för dess vänner, tycktes nu förena sig med de protestantiske furstarnes ombud.
Under sådana förhållanden begynte i Februari 1672, sedan regeringen och rådet efter slutade julferier åter samlat sig i Stockholm, en af de lifligaste diplomatiska täflingar som någonsin vid svenska hofvet förefallit. Van Haaren begärde å nederländska republikens vägnar de hjelptrupper Sverige genom fördragen 1645 och 1667 förbundit sig att lemna samt förklarade republiken vara benägen att utfästa sig till 700,000 rdr i årliga subsidier. Å andra sidan hade Pomponne vid sin hemkomst förestält vådan af att lemna svenska regeringen blottstäld för det mot Frankrike fiendtliga partiets frestelser, hvarföre Courtin fick befallning att nu erbjuda fredssubsidier till det omtvistade beloppet af 400,000 rdr, blott man i Stockholm genast undertecknade förbundsfördraget. Tillika yrkade de danska och tyska sändebuden allt ifrigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
