Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Penningeväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till kommersekollegium utfärdades en skrifvelse, med tillkännagifvande att kongl. maj:t, utan att upphäfva myntningen af koppar, till dess silfvermynt kunde i riket rinnas i tillräcklig myckenhet, dock beviljat försäljning af 1,000 skeppund koppar till inskaffande af silfver och silfvermynt; att till bankens understöd medgafs anstånd med en del assignationer på stora sjötullsmedlen, så att de, hvilkas utbetalande ej befans allt för angeläget, skulle få stå några veckor eller månader; att kollegium skulle gå i författning om upplåning af penningar till försträckning åt banken; att den, som ville låta införa och här förmynta guld och silfver, hade dertill frihet utan erläggande af tull och slagskatt; att myntet skulle valveras i likhet med det holländska, samt att förslag till myntordning skulle, under kollegiets inseende, utarbetas af myntverkets tjenstemän.
Vidare bestämdes genom en kunglig förordning af den 30 Juni, att införseltullen kunde betalas till hälften i specieriksdaler eller vexlar, till hälften i kurant mynt och kreditivsedlar, och i Juli samma år understödde regeringen banken med ett lån af 700 skeppund koppar till pregling af 2- och 1-öres stycken.
Under 1664 års riksdag kom bankens ställning ofta till tals hos ständerna. Palmstruch underkastades stränga förhör, men vägrade besvara de vigtigaste frågorna, emedan sådant hade blifvit honom förbjudet. För att tillfredsställa allmänna meningen blef det nödvändigt att lofva inlösning af sedlarna, och härom utkom ett kungligt plakat af den 3 Augusti, hvari yttrades, att med de kreditiv-sedlar, som för någon tid sedan, till stor lättnad för omsättningen, kommit i bruk, visserligen missnöje uppstått, emedan banken icke genast kunnat inlösa dem; men de voro dock tillräckligt säkra, om blott banken kunde få sina utlånta penningar tillbaka. Derföre skulle också en och hvar, enskilde så väl som skatteuppbördsmän, utan vägran mottaga dem, vid äfventyr att betraktas såsom upproriske och föraktare af det gångbara myntet. Kongl. maj:t skulle å sin sida draga försorg om, att sedlarna blefve inlösta inom år och dag.
Detta plakat synes hafva något återupphjelpt förtroendet till banken, ty ständerna förklarade, innan de åtskildes, att de ej skulle taga sin hand från densamma, under förhoppning, att de förra missbruken komme att upphöra.
Ett nytt kungligt plakat af den 7 Oktober 1665 påbjöd, att alla ännu cirkulerande banksedlar skulle företes och aflemnas inom den 1 Juli 1666, då deras innehafvare skulle genast få dem inlösta; men de sedlar, som efter denna tid företeddes till inlösning, egde intet värde. Den bestämda inlösningstiden blef dock flera gånger förnyad, emedan långt ifrån alla sedlar inkommo i rätt tid, och den sista utsatta terminen var den 25 Maj 1667. Rikskanslern varnade alltid för total indragning af dessa bankens förbindelser såsom menlig för både penninge- och varu-rörelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
