Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1680
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och tredje klasserna, hvarefter landtmarskalken förklarade sin proposition bifallen och tillade: »Ingen bör tvifla derpå, att ju hans maj:t gerna vill och önskar, att allt skall gå väl, men konungen kan icke göra allt allarm; derföre lärer det ej misshaga honom hvad ständerna begära.» Detta yttrande gifver en viss antydning om den mellan de konungske öfverenskomna riksdagstaktiken, i enlighet med det råd Feuquières någon tid förut gifvit – att förslagen till de påtänkta stora förändringarna icke skule komma från konungen, utan väckas inom stånden.
Sedan frågan blifvit meddelad de öfriga stånden samt preste- och borgare-stånden biträdt adelns beslut, gaf landtmarskalken den 9 Oktober å riddarhuset tillkänna, att han muntligen anmält ärendet hos konungen, som gifvit kommissionen tillstånd att meddela sekreta utskottet alla handlingarna i målet. I utskottet anmälde landtmarskalken, att konungen funnit betänkligheter vid att till ståndens plena öfverlemna dessa handlingar, »emedan deri sammanstötte hela rikets beskaffenhet och särdeles kammarväsendet, hvilket kongl. maj:t ville hafva mycket sekret». En allmän underrättelse om det hela skulle dock meddelas adeln. Utskottet uppsatte derefter förslag till en skrift, i hvilken ständerna skulle anhålla, att kongl. maj:t ville befordra denna sak till ett önskadt slut, samt att förmyndare-regeringen måtte få förklara sig öfver hvad som lades densamma till last. Förslaget framkallade ett stormigt uppträde på riddarhuset, der man yrkade, att icke sekreta utskottet ensamt, utan hela adeln borde få underrättelse om de stycken, i hvilka förmyndare-regeringen vore graverad; men slutligen bifölls dock det uppsatta skrifvelseförslaget af adeln samt sedermera äfven af preste- och borgare-stånden. Bönderne underrättades först i sista stunden om detsamma. Samma dag, den 13 Oktober, då skrifvelsen skulle öfverlemnas till konungen, infann sig, enligt kallelse, ett utskott från bondeståndet på riddarhuset, då landtmarskalken, sedan skrifvelsen blifvit uppläst, frågade om äfven bondeståndet vore ense derom, hvartill ståndets talman svarade ja samt framlemnade tillika en skrift, som af landtmarskalken upplästes och innehöll en begäran, att kongl. maj:t ville af dem, som haft rikets medel om händer, fordra räkenskap så väl för den tid, som förflutit sedan kongl. maj:t kom till regementet, som för minderårighetstiden. Denna skrift mottogs af adeln med högljudt bifall och Wachtmeister tillade: »Ja, icke allenast för medlen, utan ock för sjelfva regeringens förvaltning». Skriften öfverlemnades till konungen af landtmarskalken, som i spetsen för utskott från adeln och de tre öfriga stånden infann sig på slottet, och i adelns plenum den 15 Oktober meddelade landtmarskalken konungens svar, att han »med nåde låtit sig behaga skriften, och såsom rikets ständer i Upsala hade så enhälligt begynt detta verket så hade ock kongl maj:t ännu samma förtroende till rikets ständer; derföre måste ock ständerna sjelfva utnämna vissa personer af hvart stånd, hvilka såsom domare saken afgöra och med dom afhjelpa skulle, efter de utarbetade akter och kongl. maj:t bref», hvadan adeln anomdades att nu skrida till val af sådana domare. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
