Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1680
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tionde penning af behållna räntan å fruktbara kapital. Borgareståndet afstod till kronan den del af accisen städerna dittills åtnjutit; medgaf dubbel bevillning mot den vid 1678 års riksdag åtagna; beviljade till flottan och bröllopshjelp bidrag, hvilka magistraten jemte utsedde af borgerskapet inom hvarje stad skulle uttaxera efter hvars och ens förmögenhet, samt afstod till kronan hvar tionde penning af räntan å kapital och hvar femte af den å kronofordringar. Bondeståndet beviljade skeppshjelp för 1681 med 2 daler s. m. och för 1682 med 1 daler af hvar hel gård, samt tre starka utskrifningar till landthärens förstärkande, med hvar tionde af mantalet för 1681 och 1682 samt af gårdetalet för 1683.
Ehuru riksdagen sålunda var afslutad, fortforo likväl ständerna, på konungens begäran, att vara tillsammans. Han ville nemligen att, i fall svårigheter skulle uppstå i de invecklade frågor, hvilka ständernes kommissioner hade att behandla, stånden måtte vara tillstädes för att gifva styrka eller förklaring åt sina beslut.
De fingo ock snart nog yttra sig i en ganska vigtig fråga. Den stora kommissionen, som hade att undersöka förmyndarestyrelsens tillgöranden, hade stämt denna styrelses ledamöter att svara inför kommissionen; men de ville icke mottaga kallelsen, emedan, såsom de anförde, hela rådet tagit del i styrelsen. Kommissionen aflät då en kallelse till samtliga riksråden, men desse svarade, att som regeringen egentligen förts af riksförmyndarne, kunde icke rådet i sin helhet vara derför ansvarigt.
Den 6 December föredrog landtmarskalken detta ärende på riddarhuset och föreslog, att ett utskott af alla stånden skulle tillsättas samt infinna sig så väl hos de förre riksförmyndarne som hos rådet, för att höra hvilka skäl de hade att anföra. Förslaget gillades, utskottet valdes och sammanträdde redan samma dag med rådet, för att höra dess skäl, hvilka voro desamma, som redan blifvit anförda, jemte det ytterliga, att rådet, »såsom varande ett stånd i riket», icke kunde såsom ett helt dragas till ansvar, utan endast särskilda ledamöter deraf, hvilka också ej undandrogo sig att stå till ansvars för sina tillgöranden. Utskottet hörde derefter riksförmyndarne, af hvilka nu endast två återstodo – riksamiralen Gustaf Otto Stenbock och rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie, som efter Per Brahes död i September 1680 blifvit riksdrots. Den förre var sjuk, men De la Gardie mottog utskottet med mycken artighet och afgaf följande dagen ett skriftligt svar på de skäl, som blifvit af rådet anförda.
Öfver detta svar afgaf sedermera rådet en förklaring, hvarefter sekreta utskottet, i hvilket nu äfven ledamöter från bondeståndet inträdt, tog frågan i öfvervägande och uppsatte en till konungen stäld skrift, som i stånden lästes och gillades. Den innehöll, att riksförmyndarne skulle i främsta rummet kallas till ansvar, men att hvarje riksråd skulle tillika underrättas, för att hålla sig färdig till svaromål.
Konungen mottog skriften af ett dertill valdt utskott, till hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
