Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1680
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarpå det anfallande och slutligen segrande partiet dervid gått tillväga, efterlämnat en stark jäsning i sinnena och mycken bitterhet så väl inom adeln som mellan denna och de öfriga stånden.
Under de återstående dagarna sysselsatte sig ständerna dels med bevillningen, hvilken som vanligt bestämdes särskildt för hvarje stånd; dels med frågan om inrättandet af ett ständigt knektehåll, hvarmed likväl fick anstå till följande riksdag; dels ock med besvarandet af den kungliga propositionen, hvilket, äfven såsom vanligt, skedde af hvart stånd särskildt. Sekreta utskottet svarade dessutom på den proposition, som till detsamma aflåtits, och ingick dervid äfven i en framställning rörande förhållandena till utländska makter. Det begärde tillika tillsättande af en särskild kommission för att granska och utreda rikets gäld, äfvensom att vissa personer i kollegierna måtte få penningeförvaltningen om händer, hvilket ock kort efter riksdagen af konungen beslöts.
Riksdagsbeslutet, uppsatt, såsom den tiden var vanligt, i konungens kansli, framkallade flera anmärkningar inom de ofrälse stånden, synnerligast med hänseende till riksdagens svåraste stridsfråga, den om reduktionen. De hade funnit der införd en försäkran, att någon ytterligare reduktion icke skulle för framtiden ifrågakomma, hvarom aldrig varit i dessa stånd taladt och hvilken de också ej ville vidkännas. Konungen medgaf dock ingen förändring häri, hvarföre preste- och borgarestånden förenade sig om en skrift, i hvilken de reserverade sig mot det gjorda tillägget, och bondeståndet inlämnade till konungen en särskild skrift mot detsamma.
Med vanlig högtidlighet afslöts riksdagen den 22 November. Riksdagsbeslutet begynte med en tacksägelse för den erhållna freden. Adeln och krigsbefälet beviljade till flottans byggnad och iståndsättande för två års tid en särskild skeppshjelp i likhet med den som utgjordes 1664. För att göra landthären fulltalig medgåfvos tre utskrifningar, nemligen för hvartdera året 1681 och 1682 en knekt af 18 frälse- emot 10 krono- eller skattehemman, efter mantal, samt för 1683 en knekt af 20 frälsehemman mot 10 skatte eller krono. Dessutom beviljade adeln och krigsbefälet för sina personer en utomordentlig bevillning i ett för allt, hvilken kongl. maj:t egde frihet att efter behof använda, nemligen 5 daler silfvermynt af hvarje skattlagd hel gård för hvartdera året 1681 och 1682. Slutligen medgaf adeln, »till att göra för kongl. maj:t regementsbördan så mycket lättare och utaf rätt kärlek till kongl. maj:t och vårt kära fädernesland», en reduktion af kronogods, på vilkor, som i riksdagsbeslutet äro utförligen angifna och till hvilka vi återkomma vid berättelsen om den stora reduktionen under Carl XI:s regering. Presteståndet medgaf lika bevillning med den å senaste riksdagen; till rikets allmänna behof och till flottan 3 daler s. m. för hvarje 64 mantal för 1681 och hälften af detta belopp för 1682; bröllopshjelp, med anledning af konungens förmälning, lika med hvad i konung Gustaf Adolfs tid varit brukligt, samt för öfrigt hvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
