Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1680 - III. Carl XI enväldig. Förmyndare-räfsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gjordes till hela sin verksamhet beroende af konungens välbehag och således i sjelfva verket ingen lagbestämd ordning vidare fans för regeringsärendenas handhafvande.
Ännu samma dag, som denna ständernas skrifvelse inlemnades, aflade stånden sin afskeds-uppvaktning hos konungen, och så slöts, efter endast två månaders sammanvaro, denna minnesvärda riksdag, som innebar öfvergången till ett nytt statsskick, i det den gjorde slut på adelsväldet och satte konungaväldet i dess ställe. Ditåt voro alla de stora frågor riktade, hvilka å denna riksdag afgjordes. Genom förmyndare-räfsten angrepos rådet och högadeln i sin föregående förvaltning, genom den utsträckta reduktionen i sin egendomsrätt och genom ständernas sista förklaring i den myndighet de af ålder innehaft. Detta nedbrytande af rådets urgamla myndighet måste hafva till sin första följd, att konungamakten kände sig i samma mån mera obunden och skulle sträfva till ytterligare utvidgning; men upphörandet af rådets myndighet måste äfven, om ock mera långsamt, leda till en utvidgning af ständernas. Konung och ständer hade nu förenat sig att göra slut på rådsmakten och med detsamma på adelsväldet. I dettas ställe trädde till en början det kungliga enväldet, men det dröjde icke synnerligen länge förrän, vid enväldets fall, ständernas myndighet så mycket starkare utvecklade sig.
I alla hänseenden betecknar 1680 års riksdag en vändpunkt ej blott i Carl XI:s, utan äfven i Sveriges historia[1].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
